ryttarenjenny.blogg.se

Vissa dagar undrar man varför man håller på, men andra är det helt underbart. Kanon träning med klockren ponny trots höststorm, inklusive att vi tog oss helskinnade till och från banan i blåsten och mörkret. Vi jobbade med att få henne låg i formen, med tempoväxlingar och övergångar på volt och rakt spår. Gummisnodden får fortfarande sitta på löst. Vi tappade gasen ett par gånger när det blev tungt, men det var bara att chilla ett steg och sen köra. Och bara det att hon bryter av istället för att bli känguru eller bara springa i väg, och att man sen kan fortsätta som ingenting utan problem. Resten av tiden knallade hon på som hon aldrig gjort annat.

Jag har ridit utan Misty här på sistone, närmare bestämt bokade jag tre tillfällen på en ridanläggning i närheten med fokus på sitsträning. Dessutom fick jag en introduktion till deras träningssätt som de kallar ridning utan motstånd, vad jag förstår i princip en westernvariant. Det var kul och nyttigt, jag tror inte jag kommer fortsätta rida hos dem men det var länge sen jag fick en ordentlig genomgång av sitsen och balansen så det var nog välbehövligt. Hästarna jag red var båda quarter, en valack vid namn Challe och stoet Maya.

 

Bilder från första gången, med Challe;

Dags för träning igen. Misty fick skritta fram ordentligt medan matte flaxade runt och gjorde sitsövningar. Hon suckade inombords och verkade sådär imponerad faktiskt. På själva träningen använde vi gummisnodden, den gav förvånansvärt bra resultat sist och så även den här gången. Övningarna var i första hand övergångar och tempoväxlingar längs spåret och serpentiner i trav samt med skrittövergångar. Misty jobbade på fint även om det blev lite tungt emellanåt, och så var det faktiskt ett spöke vid ena långsidan. Spökets kompisar låg i bakhåll för oss på vägen hem i mörkret också.

Under våren har vi kommit i gång och dressyrtränat regelbundet, med en hel del framsteg. Tränaren har bl a sagt att Misty är söt (vem säger inte det!), att hon gör snabba framsteg och att hon är väldigt känslig. Så den biten känns riktigt kul. Däremot har vi haft en del problem med att Misty tjafsar och inte riktigt vill vara med, utan nån uppenbar orsak och utan ett tydligt mönster. Har kollat tänderna och på inrådan av veterinären provat byta bett, då hon tyckte det vi hade var lite stort. Hade även sadelutprovare för att kolla sadeln, men Misty var halt så det blev inte så mycket gjort den dagen, jättebra timing verkligen. Hältan gick över med några dagars vila, men har ändå bokat en koll för att försöka hitta om det finns nåt jag inte ser. Så nu har vi gått lite på halvfart igen.

 

 

 

 

Jättekul ju!

Så var det dags för en träning. Merita hade bokat in en tjej som hon tränat för förut, så vi hängde på och testade. Blandade känslor, det var jättekul att träna, samtidigt som det inte alls gick bra. Misty ville inte vara med utan det var som att rida med handbromsen i, och emellanåt tog det bara stopp och hon gjorde sin åsnemin. Själv betedde jag mig som en fladdrande vante, så det var väl inte heller optimalt. Sen vet jag inte riktigt om den här tjejen var rätt för oss i och med att hon inte hade nån koll på ridtravare och stod lite handfallen inför vårt krångel... Hur som helst, hem och sura en stund och sen börja klura på vad som kan ha blivit fel, det där var inte min Misty.

Det fick bli ridbanan två dagar i rad då Camilla lovade att komma och drilla oss. Först bråkade vi runt lite själva då Misty hade gårdagens trauma i färskt minne så hon var inte alls intresserad av att gå genom hörnet vid grinden. När Camilla kom fick vi börja jobba, i början gick det sådär då Misty var spänd, men det tog sig vartefter. Provade volter, serpentiner, öppna, skritt och trav, skänkelvikning och jobbade sen uppe på ena volten rättställd, utåtställd, åttvolt och sen även i trav och med övergångar. Misty tyckte det var jättetungt men kämpade på, hon har en fantastisk arbetsvilja bara man stryker henne lite medhårs. Själv fick jag bråka med min stackars hjärna som inte ville hålla reda på alla kroppsdelar samtidigt.

 

Bättre sent än aldrig nu igen, har fått bilderna från i somras. Tror det här var sista riktiga passet på ridbanan. Riktigt duktig ponny!

 

I lördags hade Camilla lovat att komma och jobba med oss på ridbanan. Började med att ta oss dit medelst allehanda intressanta gångarter såsom skutt med kospark, ostbågeskritt och schottis. Sen stod Camilla och jag och slog bromsar medan Misty stod och njöt... Efter en stund gav vi upp jakten och satte i gång.

 

Vi red fram lite lätt först och började sen med en serie travbommar, som Camilla sen höjde upp i olika omgångar. Det behövdes några försök på varje ändring för att hitta rätt tempo och takt, men Misty rättar sig jättebra. Sen gällde det ju att komma rakt på också... Emellanåt var det svårt att få till svängen innan och då blev bommarna såklart också svåra. Lyckades även få ett galoppsprång efter hinder.

 

Igår blev det sent, åkte till ridhuset med Camilla och Quicken så de skulle få träna lite. Tittade först på lektionen innan, det var vår tränare men kände inga av ryttarna. Ett par fina hästar var det. De drog över tiden en del så vi fick vänta en bra stund.

 

Camilla byggde upp en bana med travbommar, som jag sedan ändrade till galoppbommar med ett par små hinder efter hennes instruktion. Uppenbarligen har jag inget ögonmått, men det blev bra till slut ändå.

 

Quicken var jätteduktig, väldigt lugn med tanke på att han nästan aldrig är i ridhus och det var länge sen han hoppade. Han tyckte det var lite läskigt med snön som rasade från taket. Jag tog en del kort med Camillas kamera, vet inte alls om det blev nåt vettigt av det eftersom jag fipplade en del med inställningarna.

 

Både Quicken och Camilla var ganska slut efter att ha kämpat på, han var alldeles blöt av svett. Hjälpte till att plocka in de andra hästarna när vi åkt till stallet, men sen var det hög tid att åka hem och lägga sig. Det var kul att komma i väg en sväng, det var ju ett bra tag sen vi var i gång och tränade, lite sugen blir man allt!

Jag läste i genom mina gamla anteckningar. Från 2008 har jag bara träningsanteckningar, och från 2009 har jag skrivit varje gång jag varit i stallet. Här kommer lite punkter från 2008:

 

Sits: Rak rygg, vrid rakt utan att vika sidan.

 

Tre lägen för handen, ingen kontakt, kontakt och inverkan. Tänk styrketräning eller massage -> mjuka rörelser utan glapp.

 

Lek väcker hästen. Ta med den positiva känslan till dressyren.

 

Vid flyttning från marken: Rikta kraften mot henne med den egna tyngdpunkten i den riktning hon ska flytta.

 

Vid ryggning: Ingen skänkelhjälp om du inte är säker på att du är rak. Skänkelhjälp ger en tendens att flytta sidledes i sadeln.

 

Stretchövning utan häst: Stå rakt. Axlarna stilla, lyft en häl åt gången. Känn höften röra sig, ena sidan sträcks ut, andra kortas. Använd spegel som hjälp.

 

Övning: Rita upp flera voltspår, som en måltavla. Följ spåren noggrannt, flytta i skänkelvikning mellan de olika spåren. Skänkel balanserar, parerar och styr.

 

Mycket beröm gör allt roligare för hästen!

 

 

Vi var lite osäkra på om det skulle bli nån träning idag, med skicket på banan etc. Men det blev det, dock ingen hoppning.

 

Ritten ner till banan började fint med att Lady var superstissig och jag hann bara rida en kort bit så kände jag att pannlampan gled i väg och jag tänkte att nu bär det i väg. Men man skulle kunna tro att jag kastar lampor på Ladys rumpa varje dag för hon brydde sig inte mer än att hon stelnade till precis när den landade.

 

Vi gjorde inga konstiga övningar på dagens träning, utan det var stora volter, små volter, flytta mellan de olika voltspåren, övergångar, ställa utåt, ställa inåt. Sen red jag utan stigbyglar en bra stund också, det kommer kännas imorgon. Det gick ovanligt bra, sen om det var för att Lady gick så otroligt fint, eller att jag satt så bra, eller att jag hade helskodda ridbyxor för en gångs skull...

 

Hela passet gick riktigt bra, det var lite motigt och skuttigt första minutrarna men sen bara lossnade allt. Härliga häst!

Efter att ha knappt sett en häst på flera dagar (nu ljög jag ju lite, men ändå) var det dags igen. Det knakade massor om Ladys bog innan jag red, men hon var faktiskt riktigt fin idag på den fronten. Däremot blev hon lite trött och kändes lite seg så jag fick svårt att hålla ihop henne mellan hindren. Hoppas på att det är pälssättningen och inte bronkiten...

 

Vi hoppade inte jättemycket eftersom det blev mörkt fort, men det gick bra de språng vi tog, inga konstigheter alls förutom att jag fick driva ganska mycket då. Synd att det är så mörkt att det inte är nån idé att ta bilder...

 

 

I övrigt körde vi lite markarbete/dressyr. Gjorde en övning i skritt och trav då halva volten var normal, men andra halvan flyttade bakdelen så det blev sidvärts av det hela. Var inte fullt så svårt som jag trodde, även om det var lite förbannade yttertyglar att hålla koll på och så som vanligt.

 

Får se hur länge till vi kan hålla på och träna ute. Banan var riktigt fin nu när det varit kallt och torrt ett par dagar, men den fryser ju snart.

 

Jag var sjukt trött och opeppad inför dagens träning. Men det släppte ganska fort när jag började rida. Vi värmde upp med lite volter och framdelsvändningar, och Lady kändes riktigt fin. Började hoppa ganska snabbt eftersom vi ville hinna innan mörkret och eventuellt ösregn.

 

Det gick riktigt bra idag, hade bra flyt hela tiden, Lady hade bra framåtbjudning och jag tänkte inte så mycket utan bara red. Ett par språng blev lite konstiga, men vi tappade inte flytet för det heller. Så på det hela taget en riktigt lyckad träning. 

 

Hann lagom tillbaka till stallet innan regnet också, så flyt där med. Lady fick faktiskt stå kvar inne nu.

 

Har fått en massa bilder av Camilla nu som jag måste kolla i genom och se vad vi hållt på med för konstigheter.

 

 

 

Orkade inte uppdatera igår kväll när jag kom hem, var helt slut...

 

Det blev dressyrträning istället för hoppning denna gång också. Vi hann rida fram lite själva innan tränaren kom, och sen fortsatte vid med liknande arbete som förra gången. Volter och åttvolter, flytta ett par steg sidvärtes på volten inåt och utåt. Skänkelvikning i trav.

 

Lady var jättefin i början, men sen vet jag inte om hon blev trött eller jag blev trött eller vi bara blev osynkade för sen gick det inte alls en stund. Så vår tränare blev envis och vi fick jobba på, bl a med små volter och t.o.m lite förvänd galopp som vi inte alls jobbat med tidigare.

Lady är så himla  följsam och mjuk i höger varv, men i vänster vill det sig inte alls och man märker hur oliksidig hon är. Det ser man även efteråt på hur hon svettats. Nåja, vi fick henne hyfsat loss till slut i alla fall. Men vi var nog båda rätt trötta efter det. Kallt var det också.

 

Jag känner att jag rider Lady lite för lite nu när vi är nere på 3-4 gånger i veckan istället för 4-5. En vecka hit eller dit är ju inget, men nu börjar det bli lite mer långvarit. Tyvärr får ju hon stå tillbaka nu när jag haft mycket annat, dessutom blir hon inte lika gymnasticerad när man mest rider på grusväg och knappt i skogen alls. Ska se om vi kan komma ut i skogen i helgen nu när deet torkat upp lite hjälpligt och kanske är lite frost i backen på sina ställen.

Det blev dressyrträning idag istället för hoppning, eftersom banan var blöt och det var mörkt och dimmigt. Lady har känts stel och tungriden på sistone, och jag hade inte så stora förhoppningar. Grinig i stallet var hon också. Men jag måste gjort nåt rätt, för efter att ha testat lite travskuttande gav hon med sig och vi behövde bara värma upp lite så flöt allt på hur fint som helst. I höger varv bara gled vi runt och kände oss snygga (det är så man vet att det går bra). Vänster varv är lite svårare, men även där gick det hyfsat från början och riktigt bra på slutet. Kände även att det var nyttigt för henne att bara få rulla på i galopp några varv innan vi började jobba med den. Och så fick jag en sån kommentar som jag känner är så självklar - se så bra det går när du sitter ordentligt! Jamen det är klart det gör. Gör jag rätt gör hon (oftast) rätt också.

 

På vägen hem var det knappt att man såg vägen, så mycket dimma var det. Och alla våra grejer var fulla med sand och lera, så det var bara att köra nästan allt under vattenkranen. Ibland är det bra skönt med varmvatten i stallet. Jag föredrar att ha rena grejer i den mån det är möjligt. I alla fall till hästen, om jag själv ser ut som ett träsktroll gör det inte så mycket. Fast nu kände jag att jag behövde göra mig lite presentabel inför provridningen imorgon, det är ju trots allt en dressyrryttare jag ska till. Lady får då vila imorgon, så ska vi se vad vi hittar på i övermorgon istället.

Igår var det dags för träning igen. Lady var jättetrött när jag hämtade henne i hagen. Påstod hon i alla fall, jag såg inget mer av den tröttheten efter att vi kommit in i stallet. 

 

 

Däremot var hon spänd och taggad när jag red i väg, och jag kände redan där att det skulle bli mycket jobb med att lösgöra henne.

 

Banan var fortfarande väldigt tung efter regnet så det blev en lång uppvärmning med volter och sidvärtes innan vi hoppade några skutt. Som jag trodde var Lady inte helt lättriden, men efter den första traven blev ändå mindre skuttande än jag väntat.

 

 

Hoppningen kändes sisådär, men jag fick höra att det såg bättre ut än det kändes. Vi fick inga riktigt konstiga språng eller så, men jag fick driva mycket och det kändes som om vi knappt hade styrfart. Eftersom jag fick jobba på med det kändes det som om jag blev ganska ostadig i sitsen. Det positiva är att fastän jag kände att inte gick så bra som det skulle kunna gått, så vet jag att vi gjort stora framsteg och vår lägstanivå är så mycket bättre än tidigare. Dessutom tror jag att jag red bättre bara för att jag faktiskt var tvungen att jobba varje steg och inte bara åka med.

 

 

Som ni ser har jag ännu inte riktigt listat ut hur man lägger in videos på ett snyggt sätt etc. Men ni hittar dem i alla fall.