ryttarenjenny.blogg.se

Idag tänkte jag longera lite, eller hopp och lek som Misty kallar det. Vi har ju inte gjort det på länge nu, i alla fall inte med både lina och pisk så det är väl förlåtligt. Hon ökade och minskade på kommando, men med en viss fördröjning och vissa överdrifter. Men det är ju skönt att hon visar livsglädje i alla fall. Och så kanske hon fick ur sig en del överskottsenergi inför nyårsafton.

 

När jag tyckte hon busat färdigt kopplade jag loss och vi lekte Följa John. Det var trevligt att se att hon varvade ner snabbt och koncentrerade sig ordentligt.

 

Inför nyårsafton kommer vi inte att göra några speciella förberedelser, hästarna kommer att gå ute som vanligt. Det hade varit lugnt förra året så vi ser ingen anledning till att ändra deras normala rutiner.

 

Vi har fått hem en riktig häck för ensilaget nu, lånad av Tessans pappa. Hoppas den funkar bra nu, känns i alla fall bra att inte ha plast kvar i hagen. Den står istället för burarna, kanske kommer ihåg att ta kort på den sen också.

 

Jag har varit bortrest och hästlös över helgen. Syster och jag hade tänkt hälsa på Dora, men vädret var inte med oss. Igår blev det en snabbvisit hos Misty bara.

 

Idag var vädret fint, jag var på fint humör och Misty verkade vara på fint humör. Vi skrittade i väg till ridbanan, nästan helt avslappnat. Vi lyckades öppna grinden uppsuttet fast vi inte gjort det på jag vet inte hur många månader, Misty lät sig heller inte distraheras av sopbilen och knappt av hästarna i hagen bredvid ridbanan.

 

Jobbade bara en kort stund i skritt, med målet att Misty skulle skritta avslappnat och fokusera på uppgiften. Ena hörnet ner mot hagen var lite svårt, men annars klarade vi det galant. Började med en halvt i genom åtföljt av volt, följa spåret längs kortsidan och ny halvt i genom åtföljt av volt. Fortsatte med några serpentinbågar, aningen vingliga. Vända upp på medellinjen och skänkelvikning ut mot spåret, gick bättre åt höger än åt vänster men fullt genomförbart i båda varven. Ett par åttvolter som avslutning.

 

Tog oss även ut genom grinden utan avsittning, gjorde ett litet skutt över diket nere vid vägen och sedan ett par extra skutt på plan mark för säkerhets skull. Men sedan lugnade Misty ner sig utan problem och vi kunde skritta hemåt. Tänkte lite extra på att sitta ordentligt och att försöka peta in bogar och andra kroppdelar som gärna vill spreta i väg. Onödigt tyckte Misty, men gjorde ändå som jag sa. Fina lilla ponnyn!

 

Gick stigen mot sjön för att få lite hjälp med styrningen. Fick påminna Misty en gång i början om att inte preja mig, men efter det gick det bra. Höll oss till att gå fram och tillbaka på samma sträcka, testade det vanliga med halt, ryggning, svänga och öppna. Även ett par travsteg fick det bli, jag får ju jogga med än så länge.

 

Det gick faktiskt riktigt bra, det hjälpte absolut att ha linjer att följa och att se. Svängarna var i bästa fall kreativa, men med lite trixande kom vi dit jag ville. Öppnorna är kanske inte helt korrekta, men Misty försöker snällt.

 

Mot slutet blev hon rädd och hoppade till, och efter det hade hon lite svårt att behålla fokus. Hon gjorde det hon skulle men man såg emellanåt hur tankarna fladdrade i väg så jag gjorde klart den sista övningen och avslutade med vanliga flyttövningar. 

 

Ge hit moroten!

Idag har vi gått en promenad, Misty var lugn och harmonisk till skillnad från mig som sprungit i affärer halva dagen. God jul!

Vi har legat lite på latsidan denna vecka, men idag var det ordning på oss. Vet dock inte riktigt om jag valde rätt dag, det har blåst och regnat hela natten så Misty var inte på sitt mest harmoniska humör. Jag hade tänkt mig att skritta en normal tur. Jag fick balansträning. Det var små skutt (ni vet att monstren är framme när det blåser) och sidosteg (många vattenpölar med hungriga pirayor) och så lite lagom bråttom på det. Men jag framhärdade i att jag ville rida en hel tur och några incidenter hade vi inte. Lät bli att gå över ett vattenfyllt dike och att möta en bil på den smala grusvägen, det kändes som utmaningar vi inte behövde ta oss an. Efteråt fick hon på sig sitt julklappstäcke eftersom det andra behövde hängas på tork, tyvärr valde kameran att ha slut på batteri så det blev inga fina bilder. Hann bara få med hennes entusiasm innan ridturen.

 

 

 

Igår bestämde jag mig för en barbackaritt. Fick vänta en stund på att hovslagaren skulle bli klar med Timra så vi kunde smita förbi, så jag passade på att klia Misty ordentligt i öronen vilket verkade göra henne på gott humör. Vi traskade i väg i sakta mak. Misty klev ner i en vattenpöl och var tvungen att skutta åt sidan innan pirayorna hann äta upp hennes fötter. När vi gick upp på vägen funderade hon på att gå ner i diket istället, men det avstyrde jag. Sedan skulle vi in i skogen, och då kunde ingen av oss riktigt bestämma oss för på vilken sida vi skulle passera ett träd. I sista stund hittade vi en lösning innan vi krockade. I övrigt förlöpte turen utan incidenter, jag satt kvar hela tiden även om det var lite av en utmaning emellanåt inne i skogen. 

Om det mot förmodan är nån av er som tänkt köpa julklappar till Misty och mig, och som ännu inte gjort det, så kompletterar jag önskelistan med en graman och stigbygelreflexer. 

Igår tragglade vi långa tyglar igen. Höll det ganska basic eftersom vi hade problem sist. Till en början uppvisade Misty samma prejningsfasoner, vilket inte heller underlättades av att vi råkade gå ner i en vattenpöl. Men det blev ordning på oss efter ett tag och vi kunde gå rakt fram oavsett vilken sida jag befann mig på. Gjorde några svängar också och var nöjd med det.

Vi har legat lågt ett par dagar med bara pyssel, men idag fick det bli en tur i skogen. Det var riktigt halt uppe på vägen så jag hoppas det här vädret gert med sig snart. Dessutom hann det börja regna lagom till vi skulle ut. Misty var lite nervös när vi skulle i väg, jägarna var ute och smällde i skogen. Men hon gjorde inget speciellt, kbnallade på och hade kanske aningen bråttom förstås. Orkade inte kräva avslappnad skritt utan nöjde mig med att hon skrittade, eller tidvis något som med god vilja kan kallas skritt, i rätt riktning. Det var egentligen bara sista biten hem som jag fick vara på henne för att hon ville trava istället.

 

Igår var jag rätt mör så vi nöjde oss med att jobba löst med kommandon och longering en kort stund, och lite pyssel. Efter att jag fodrat satte jag mig i höt, skulle bara vila benen ett ögonblick och höll på att somna. Stato stod och sniffade på mig och Misty smulade hö i ansiktet på mig.

Igår ägnade vi oss åt långa tyglar en stund, efter att jag borstat Misty grundligt vilket hon delvis njöt av och delvis genomled med stort tålamod. Mistys trick för dagen var att glida in framför och preja mig så vi övade på att gå rakt framåt, stanna rakt och starta rakt. Det tog ett tag innan vi var överens men sen blev det även ett par snygga u-svängar. Hon fick genomlida lite mer borstning för att få bukt med monsterpälsen innan vi var klara för dagen.

Misty i årets vinteroutfit

Jag lämnade Misty att ensam möta stormens fasor och drog till Åland. På lördagen tittade syster och jag på träningar, en instruktör som heter Linda. Vi såg några ekipage varav de flesta långtyglade och ett red. Linda sa att Misty lät supernormal när jag beskrev vårt långtygelarbete hittills. Det var väl första gången nån beskrev henne med det ordet. Så nu har vi lite ny inspiration att jobba med.

 

På söndagen hälsade vi på Dora, ponnyn som syster rider nu, och de andra söta små dunbollarna. Det blev en dust på ridbanan i skritt för dem, jag agerade moraliskt stöd och kommenterade allting. Dora började lugnt, kom sedan med en del egna idéer men avslutade i samarbetsvillig anda. Bra jobbat! Jag insåg att det finns fördelar med småttingar, som att det går tre gånger så fort att borsta hela hästen, och att man inte behöver sträcka sig för att nå över och så.

En tidig julklapp har vi fått, ett ofodrat regntäcke från Hööks pågående rea. Hoppas det passar nu när jag släpat hem det i ruskvädret! 

Bättre sent än aldrig nu igen, har fått bilderna från i somras. Tror det här var sista riktiga passet på ridbanan. Riktigt duktig ponny!

 

Igår blev det en barbackatur igen. Misty var på bra humör och knallade på lugnt och fint, blev lite fundersam när det sprang en hare under näsan på henne bara.

 

Idag fick det däremot bli bara lite pyssel eftersom jag inte kände för att hasa runt i snöslasket mer än nödvändigt. Hade i och för sig varit bra med aktivitet då jag ska vara bort aöver helgen, men det är som det är. Hästarna stod och gömde sig uppe i skogen när jag kom, när jag skulle ta in dem ville de först inte komma. Sen var det plötsligt full fart så jag hann bli orolig att de skulle rusa in och halka. Det gjorde de inte, men de försökte pressa in sig allihop i samma box innan jag hann styra upp dem. Knasbollar. 

Jag kände mig ofokuserad och kanske en liten aning lat, så vi nöjde oss med några varv löslongering. Det gick jättebra, Misty lyssnade finfint och gjorde inga krumbukter alls, så jag tänker att jag gjorde helt rätt som tog ett väldigt kort pass.

Fortsatte med långa tyglar fastän det var mörkt och fortfarande ganska blåsigt. Men Misty fokuserade bra. Jobbade mest med att få våra stora volter till volter och inget annat, med lite tålamod gick det. Gjorde även svag öppna åt båda hållen utan protester. Å ena sidan blir hon mer rädd för plötsliga saker i mörkret än annars, men å andra sidan känns det ibland som om hon kan koncentrera sig bätte.

Idag tog vi en ridtur. Det blåste hysteriskt mycket, men Misty var hyfsat lugn ändå. Red en bit i skogen och sen på fältet, där vi gjorde en del kringelikrokar. Stora serpentinbågar gick riktigt bra. Men volter är inget Misty gillar. Det kan gå jättebra, tills man kommer in på andra halvan ungefär och hon märker att man bara ska runt runt, då blir det lite vad som helst annat än en rund volt. Testade växla mellan serpentiner och volter och det är ganska stor skillnad fastän den böjda delen av serpentinen är samma som en del av volten. Sen underlättade det ju helt klart inte att hon fick blåsten i ansiktet förutom att hon drar sig hemåt när hon kan. Kände ändå att vi gjorde bra i från oss med tanke på förutsättningarna.