ryttarenjenny.blogg.se

Eftersom Misty reagerade så lugnt och harmoniskt sist när vi passerade den vita ponnyn tänkte jag att det vore en bra idé att försöka rida dressyr på banan bredvid dess hage. Jag lyckades dessutom passa in det när ponnyn var själv i hagen märkte jag när vi kom inom synhåll och den gnäggade åt oss. Mycket spännande tyckte Misty.

 

Vi tog oss in på ridbanan (lyckades öppna grinden, nöjde mig dock med att putta igen den utan att spärra). Misty var superspänd så vi stretade runt en åttvolt ett par varv, gick över bommarna som låg ute och sen gjorde vi halt och stod och stirrade ut i tomma intet en stund. Efter det kunde vi börja jobba.

 

Volterna blev ganska vingliga till en början, öppnorna gick inte alls men skänkelvikningar gick bra. Framdelsvändningar är en personlig förolämpning mot Misty. Vi försökte oss även på serpentiner. Det blev i alla fall bättre vartefter Misty slappnade av och vi kunde göra jämna volter, några steg öppna och en fullständig framdelsvändning i vardera varv. Travade ett par långsidor, en långsida är ungefär vad jag kan sitta i utan mantag. Pressade inte Misty desto mer med övningar utan nöjde mig när det kändes avslappnat.

 

Idag kunde vi stänga grinden och spärra den uppsuttet. Spärren är lite knepig eftersom man behöver lyfta grinden lite då, och utan stigbyglar tenderar jag att putta mig själv åt sidan istället. Var fundersam på hur hemvägen skulle gå då vita ponnyn gnäggade på oss, men Misty brydde sig faktiskt inte alls. 

Igår tog vi det lugnt. Longerade en stund, har inte gjort det så mycket på sistone så hade som mål att Misty skulle gå avslappnat i skritt och trav samt lyssna på mina kommandon. Hon var lite spänd först, men det blev bättre. Hon pep till varje gång jag gav ett kommando, fast utan de vanliga skutten. Funderar på om hon kanske är brunstig, hon visar det knappt men lite konstig var hon allt.

 

Det blev även en ny transportträning. I början gick hon in och backade ut igen, men när hon gjort det ett par gånger gick det bra att stå kvar en liten stund och ganska avslappnad var hon också. Det märktes definitivt att vi gjorde det här förra veckan också.

 

Beta gräs fick det också bli, de har inte så mycket i hagen så varje möjlighet ska tas till vara tycker Misty. Jag lät henne hållas en stund, det är dags att vänja in och hon hade ju varit duktig.

Misty verkade vara på ett alert och piggt humör idag, så det passade bra att jag hade tänkt en längre ridtur. Valde en för henne ny väg. Insåg senare att det kanske inte är optimalt med en väg genom den mest stenrika delen av bygden när hon är på detta humöret. Alla vet ju att stenar äter hästar.

 

Med detta sagt hade vi ändå en trevlig tur, solen sken och vi knallade på utan några större missöden. Jag gjorde två avsittningar, varav den ena frivillig... Den första vid en ovanligt läskig sten när Misty gjorde ett redigare sidoskutt. Gick bra i alla fall, bara att borsta av sig och göra om. Sen satt jag av och gick en bit då det började kännas lite väl klibbigt och svettigt också.

 

På hemvägen mötte vi Mistys ragg från grannstallet, vilket gjorde att hon var tvungen att fnysa och takta en bit innan hon kunde sansa sig och skritta igen. Efter ridturen blev det avspolning. Misty dansade runt nåt varv först, men sen stod hon snällt och verkade tycka det var rätt skönt ändå.

 

Igår fick det bli arbete på långa tyglar. Skrittade fram och testade några av övningarna först, promenerade en bit i skogen och när vi kom ut på grusvägen igen fortsatte vi jobba. Det var lite vingligt till en början, men blev bättre vartefter. Är riktigt nöjd med volterna på slutet, Misty började lyssna riktigt bra på förhållningarna och jag började få till en bra yttertygel, så vi fick ett jämnt tempo och runt spår. 

 

Det var dessutom en alldeles härlig kväll, lagom varmt och soligt, så efter passet myste vi en stund i hagen.

..för det är Mistys födelsedag!

 

Igår blev det nästan en heldag i stallet. Började med att fodra, och borsta av Misty medan Linda lade om Timras hov som har en misstänkt böld. Sen fick de gå ut medan vi började fixa staket inför sommaren, vilket tog sin lilla tid. Hästarna for runt som dårar i hagen under tiden, de trodde väl att de skulle få komma ut på gräs direkt.

 

När vi väl förklarade oss klara för dagen (det lär bli mer jobb senare) fick det bli en kort ridtur med Misty. Vi tog oss an utmaningen att gå genom skogen, eller snarare tog jag mig an utmaningen att sitta kvar, styra och hitta rätt väg utan att slå i några knän eller så. Det gick ganska bra faktiskt, vi kom lite fel på stigen en gång, fastnade med tygeln i ett träd (dags att skippa tränset snart också alltså?) och fick med oss hälften av skogens alla barr. Misty var inte överförtjust i skogen, men hon är som en get när det gäller att ta sig fram.

 

Ute ur skogen gick vi en bit längs vägen och sen över fälten hem. Upptäckte att man kan göra Misty ganska så förtvivlad genom att visa henne en liten vit ponny samt en cyklist på samma gång. Efter att ha studsat runt lite styrde vi hemåt. Inte helt lugnt, jag fick bestämma tempot helt och hållet, men vad det var för gångart vet jag inte... Nån form av åländsk steppdans kanske?

 

Idag blev det åter gott och blandat. Värmde upp med arbete på långa tyglar, vi var båda aningen ofokuserade oh fladdriga så vi körde bara i genom lite grunder innan vi gick till volten. Löslongerade några varv med många växlingar mellan skritt och trav. Lade ut en bom för att ha nåt att sikta på i mina dirigeringar. Misty var ganska lyhörd. Sen gick vi över på miljöträning med bollen, vilket gick riktigt bra igen.

 

Misty fick ta en paus och titta på medan jag kontrollerade transporten. Det stod en frys i den men konstaterade att hon borde rymmas in ändå. Sagt och gjort så hämtade jag henne och testade. Hon var lite skeptisk först och stannade till på rampen, men gick sen snällt hela vägen in. Hade lite problem med att få henne att stanna kvar inne, så avslutade träningen efter att hon ett par gånger gått in och väntat på backkommandot. Frysen brydde hon sig inte det minsta om. Så nästa steg är att hon ska stå kvar längre avslappnat innan jag börjar slamra med luckorna.

Red en av de kortare normala rundorna. Misty var skeptisk till en början, letade tomtar i buskarna och sådär. Tog skydd mot en hästätande planka vid en soptunna och smög förbi de hästätande stenarna. Sen klampade hon glatt förbi en brasa modell större, inget läskigt där inte. Hästlogik. 

 

Provade rida lite övningar, men det var inte riktigt vad Misty hade tänkt sig. Kände att jag fick strunta i det den här gången. Lite spänt på hemvägen, men jag fick bestämma tempot utan diskussion.

Idag har jag blivit påmind om varför man inte ska ha gympaskor i stallet, när jag nös vid fel tillfälle. Misty hoppade till och landade på min stortå.

 

I övrigt var det underbart väder och vi tog en längre tur idag med. Misty var alert men hyfsat stabil och vi tog en runda vi inte gått på länge, och inte åt det hållet tidigare. Satt av för att stigen gick under ett träd och det var precis att Misty rymdes under, och konstaterade sen att det verkar som om det där med uppsittningar ute i naturen inte är ett problem längre. Tur det, för sen åkte jag av för första gången på hemvägen. Misty tog ett fint steg åt sidan när hon såg en läskig buske eller så, och jag hängde inte med så jag damp ner vid sidan om. Hon var dock snäll nog att stanna kvar, och hon hade passat på att dumpa mig nära en lämplig uppsittningssten. Resten av turen gick lugnt till.

 

I måndags utstyrslade jag oss för att jobba på långa tyglar, men det blev blandad kompott. Promenerade i väg på en av grusvägarna som slutar i en vändplan. Där jobbade vi en stund, kollade av att allt fungerade. Misty var aningen okoncentrerad, men det bättrade på sig vartefter. Sen passade jag på att longera ett par varv, hon brukar tycka det är läskigt på nya ställen så det är bra mental träning för henne. Första varven drog hon på och bockade en del, men sen lugnade hon ner sig och kunde skritta runt. Andra varvet gick hyfsat från början. Promenerade även hemvägen. Det blev en stunds pyssel också, flätade hennes svans och provade fläta en del av manen. Hade dock inga gummiband så kunde inte testa en riktig knopp.

Undrar om inte den här ofrivilliga vilan varit nyttig för Misty. Igår tog vi en något längre tur. Misty var lugn som en filbunke till att börja med, nästan så jag funderade på om hon var riktigt frisk. Inte ens busiga hästar i hagen vi passerade gav nån större reaktion.

 

Sen började det blåsa mer, och då blev hon nervös och allmänt skeptisk ett tag, tills vi kommit in i skogen där det inte var så mycket vind. Där lugnade hon så småningom ner sig. Provade jobba henne lite, ett par steg av skänkelvikning, öppna eller myrsteg, skritta vanligt en bit emellan, nån halt och så. Misty var väl inte jättemotiverad men det gick hyfsat ändå.

 

Satt av och gick en bit eftersom jag började känna mig stel, uppsittningen från en sten gick utmärkt och Misty stod perfekt tills jag var klar. På hemvägen fick vi en rask men ganska avslappnad skritt med endast några försök till trav när hon hörde Stato börja gapa i hagen. Tillbaka i stallet gäspade hon jättemycket.

 

Den här turen kändes som ett bra exempel på hur Misty funkar. Först var hon lugn och harmonisk, det kändes som om ingenting skulle kunna rubba den här hästen. Solen sken, fåglarna kvittrade osv. Sen blev hon störd av nåt, i det här fallet vinden, och plötsligt är hela världen jättehemsk med monster bakom varje buske och hur ska en liten häst överleva alldeles ensam (för en liten späd människa är ju inte mycket att luta sig på). Och så går det över och hon är hur stabil som helst. Sen måste jag ju säga att nuförtiden, även när hon är såpass spänd, så är det sällan jag känner att hon inte lyssnar och hon går fram också när hon är rädd.

Idag var det dags för hovslagaren att komma. Misty och Stato kom snällt in när jag öppnade dörren, Timra låg och vilade och skyndade sig inte ens för havrehinken.

 

Misty skötte sig bra idag, hon gjorde några fula miner när han började dra första skon, sen stod hon som ett ljus tills bakhov nummer två skulle spikas, då gungade hon lite. Sen stod hon i och för sig och retades med Timra när Timra skulle skos, men det är ju en helt annan sak...

 

Jobbade från marken en stund efteråt, löslongerade några varv, hon fick skritta över bommarna och nån hade ställt fram en gymboll. Provade rulla den på marken, bära den (lite läskigt först), lägga den på Misty. Rullade den under magen på henne, det var läskigt första gången, sen viftade hon knappt på örat.

 

Efter ett par lugna dagar till bestämde jag mig för att det var dags att rida en normal tur igen. Fick hysterisk kramp i vaden vid uppsittningen, tur att Misty är en sån väluppfostrad liten häst som bara står lugnt och väntar på att matte ska sluta krångla.  Sen tyckte hon i coh för sig att det var läskigt att gå från stallplan åt fel håll.

 

När vi väl kommit i väg knallade Misty på snällt och det var riktigt skönt ute. Red förbi Ladys hage där lillhingsten travade längs staketet och försökte impa på oss. Det fungerade sådär. Stannade till och pratade en stund, då vi skulle fortsätta kom lillskiten farande i ett par ruscher så Misty blev alldeles upprörd.

 

Fick styrsel igen och resten av ridturen gick bra. Misty vadade genom vatten utan krångel och det gick att hålla en sansad skritt hela vägen hem.

Hittade en blogg jag tyckte var intressant, skriven av en veterinär och den handlar mycket om yrket.

Äntligen en ridtur! Bara en kort runt sjön, men efter sisådär en vecka med minimal stalltid och bara pyssel känns det super. Fortfarande inte riktigt helt återställd så får ta det piano. Misty var i alla fall på gott humör och skrittade snällt även på hemvägen. Passade på att frisera henne efteråt.

 

När jag släppt ut hästarna efter fodringen såg jag att tråden hängde på ett ställe så jag skulle fixa det. Tre nyfikna nosar hängde över axeln på mig och studerade intresserat vad jag höll på med. Fick verkligen känslan av att de ville ha koll så att de skulle kunna bryta sig ut sen... De följde mig även hela vägen runt när jag kollade resten av staketet.

Enda fördelen med att vara sjuk är att man har extra tid till filmer och sånt. Som tur är går ju båda Ryttareliten (med Ryttareliten Stallet) och Ponnyakuten på SVT. Igår såg jag dessutom den danska filmen Tarok. Den finns med engelsk text på den där sidan vi inte nämner vid namn.

 

Tarok var en dansk travare på 70-talet, som förutom att vinna det danska derbyt även deltog i VM i New York och Prix d'Amerique. Filmen börjar rätt segt med familjen som födde upp och tävlade honom, deras bakgrund och det historiska perspektivet med industrialiseringen av jordbruket i Danmark. Sen blir det mer häst när Tarok väl föds och man får följa honom. 

 

Tyvärr tyckte jag inte filmen var så bra, den var ett trevligt tidsfördriv men inte så mycket mer. Det finns flera betydligt bättre liknande hästfilmer, och den här hade nog tjänat på att istället vara en kortare ren dokumentärfilm istället för att försöka skapa mer djup och misslyckas.

Här regerar fortfarande sjukdomen. Har varit ut och borstat på Misty tidigare i veckan, men mer spännande än så har det inte blivit. Hovslagaren skulle kommit ut, men det blev också uppskjutet.