ryttarenjenny.blogg.se

Nu fick Misty stå först på schemat istället för sist, och jag bestämde att vi skulle ha det mysigt och därmed basta. Det blev en barbackatur, vår vanliga väg fast i dagsljus och kombinerad med en annan väg för en lite längre tur. Vi hade det faktiskt trevligt, fick påminna henne litegrann om vilken förträfflig gångart skritt är, men ingen av oss bråkade.

 

Under veckan har medryttaren varit ute totalt två gånger, andra gången red de tillsammans med Louise och Beda. Fick kommentaren att Misty var mycket piggare än Beda...nähä, skulle Misty?! Tror inte vi har några andra pigga hästar i stallet faktiskt, i jämförelse med pigg-Misty. Det verkar gå bra i alla fall, och även om jag varit högst skeptisk innan så är det faktiskt rätt skönt att ha hjälp nu när jag har fullt upp hemma. Men det känns jättekonstigt de dagarna jag inte ska ut ändå.

En sån dag då man kanske borde insett sina begränsningar och stannat hemma i soffan. Men hur som helst blev häst motionerad och hela flocken omhändertagen med visitation, nytt vatten och ny höbal så jag får vara nöjd med det och strunta i att vi tjafsade hela hemvägen på ridturen.

Jag kollade på inomhusfälttävlan från Stockholm International Horse Show på tv, riktigt häftigt var det. Fort gick det och såg superkul ut, blev minst sagt imponerad av vissa av ritterna, bland andra den vinnande av supercoola Ingrid Klimke. Att få det att se såpass mjukt och smidigt ut när man rider i full fart och gör såna svängar är en rejäl bedrift. Tyvärr fanns det andra som mest såg hafsiga ut, och ett ekipage red omkull då hästen missförstod och försökte hoppa en bank som ett hinder, men ändå. Klassen ligger ute på SVT play än så länge.

Det var en spännande morgon. I kalendern hade jag noterat hovslagaren vid 9.30, men i stallet hade jag skrivit upp 10.30. Dessutom smsade han och sa att han var sen, så jag gav upp tanken på att hålla reda på när han skulle komma och mockade hage tills han dök upp istället för att rida först som jag eventuellt skulle gjort annars.

 

Misty fick på sig snösulor och brodd nu. Det är alltid samma klurande på om det faktiskt är dags att få på dem, men det är ju så att det garanterat kommer snö och vinter om man struntar i det. Hon skötte sig åtminsting bra, ett par gånger ryckte hon i onödan men Ove verkar tycka det går bra ändå och säger stt hon är snäll.

 

Efteråt red vi ner till banan tillsammans med Linda och Timra. Banan var väldigt blöt, men den känns faktiskt inte lika tung som tidigare år. Jobbade med volter, övergångar och halter, mestadels gick det riktigt bra. Vissa övergångar blev onödigt stretiga, men man kan ju inte alltid vara perfekt.

Så var det dags att låta Misty och medryttaren att pröva vingarna på egen hand. De fick följa med Merita och Consta till ridbanan och jobba lite där, medan jag spänt väntade på rapport. Men det verkar ha gått bra, jag fick ett sms efteråt där hon sa att hon tycker Misty är så snäll så. Duktig ponny.

Tog en tur med blandad terräng och vanliga vägar. Misty höll den trevliga känslan från dagen innan så vi hade riktigt trevligt, trots ett litet missförstånd då Misty råkade tippa av mig. Vi skulle gå genom skogen och jag funderade på bästa vägval, medan Misty hörde ett monster prassla i buskarna varpå vi råkade skiljas åt. För en gångs skull travade Misty i väg, och jag hann bli lite orolig innan jag så att hon stannat precis utom synhåll och hon snällt kom när jag lockade. Så vi fortsatte vår tur utan ytterligare fadäser, om man inte räknar att vi råkade gå mer genom ett träd än runt då, men det är ju petitesser.

Misty kändes riktigt fin, vi var överens om en långsam trav i rund och fin form. Skritten var lite svårare, fick jobba på med att korta upp några steg och försiktigt länga ut, och upprepa, men det funkade å andra sidan bra. Hon blev lite störd av att det sköts massor i skogen åt ena hållet, och vi passerade en kohage, så då blev det lite svårt. 

 

Körde även en kort transportträning, vilket troligtvis är den sista för säsongen, då vi inte ska slita på mattan med broddar. Misty står hyfsat lugnt med luckan stängd bara överluckan och skötardörren är öppna.

Tog en skrittur barbacka, stjärnklart och kallt så riktigt mysigt. Misty såg troll lite här och där, så hon var kanske inte helt avslappnad.

Vi hade sällskap igen, jag börjar bli bortskämd med det nu. Camilla kom på besök och lånade Consta, vi tog en lagom tur plus en stubbgalopp. Misty fick jobba lite smått på grusvägen istället för att kliva på, för att Consta med sina ömma fötter skulle hänga med. På stubben blev det väl i och för sig mer jämfotaskutt fram skutt än riktig galopp, men nära nog. Hon är ju i alla fall reglerbar och lyssnar bra, även om energin måste ta vägen nånstans. 

Jag hade bokat in att rida med Merita. När vi kom till stallet hade hon glömt sin pannlampa och diskussion om vart vi skulle rida uppstod, då Merita inte är så mycket för att rida ut i mörker, så jag passade på att retas lite. Hon kom med några (i mina ögon ganska lama) argument mot, som jag viftade undan (med mina mycket träffsäkra och väl underbyggda argument för), varpå Merita fick en lätt desperat ton och jag tyckte okej då, vi rider till banan. Tur stt inte jag är mörkrädd nuförtiden.

 

Misty var en snäll och samarbetsvillig häst som jobbade på. Började med volter och fortsatte med övergångar och halter och det gick riktigt bra. När hon började bli trött fick jag den där känslan av att hon funderade på att parkera sig i ett hörn och vägra röra på sig, så det var väl en miss från min sida att inte känna av henne bättre där, men med skrittpaus kunde vi avsluta med att trava av snyggt utan protester. Misty fick gott om beröm av Merita för att hon såg så trevlig ut, det känns ju alltid bra. 

 

Inte hittade vi några monster i mörkret heller, fastän Misty gjorde sitt bästa för att spana efter dem åt Merita.

Vi började med en kort lastträning, Misty var lite fundersam först, men sen gick hon snällt in. Kändes inte riktigt helt avslappnat, men hon fick stå med stängd lucka en stund och sen backa ut och gå på en gång till. 

 

Misty såg lätt skeptisk ut när hon insåg att det var jag som skulle rida, men hon kändes jättefin. Vi fick sällskap, en tjej skulle provrida Timra, Linda lånade Beda och hunden Nori var förstås med. Red till den stora ridbanan och Misty fick gå ett ganska lätt pass med lösgörande, och två skutt på ca 50 cm. Inget galopparbete, ville inte riskera den fina känslan. Beröm fick hon också, av tjejen som provade Timra. Hon tittade på mig som en fågelholk när jag sa att Misty är ett varmblod, men jag kan ju hålla med om att Misty inte riktigt har travarlooken faktiskt. I alla fall inte när nån sitter och bestämmer att hon inte får dra i väg hur som helst, annars ser man ju det definitivt där.

Nu är det flera dagar sen jag red min egen häst, och det känns jättekonstigt. Vi hade en tjej ute på torsdagkväll för att provrida, jag lånade Consta och så skrittade vi ut en sväng i mörkret. Misty var småpigg och tjejen var nog lite nervös i början, men efter en stund lugnade de ner sig. Tyckte det gick bra, tjejen var trevlig och de verkade komma överens. 

 

Själv har jag bara ridit Misty på länge nu, så det var ju aningen annorlunda att sitta på en annan häst. Consta har en tendens att frysa fast när hon ser nåt läskigt, och hon är ganska ovan vid uteritter så det händer då och då. Men jag tror hon börjar märka att jag är rätt envis med att hon ska gå fram faktiskt.

 

Eftersom det var redigt mörkt bokade vi en en ridtur till på lördagen, i dagsljus. Vi tog samma runda, jag lånade åter Consta, men den här gången kunde vi trava (och i Constas och mitt fall även galoppera) mestadels. Misty låg på en del, men var inte jättehemsk, och Emily verkade inte avskräckt. Ett mindre sidoskutt fick hon också känna på, men det var inga problem.

 

Efter ridturen visade jag hur jag jobbat med Misty från marken inne på volten, enklare kontaktövningar typ gå med lös häst, häst stannar och går som människa vill och Emily fick testa lite. Misty var väl inte jätteentusiastisk, men det lär ge sig med övning. Tycker det är bra om de lär känna varandra även från backen, men Emily får bestämma själv hur mycket hon vill hålla på med det.

 

Misty fick också gå in en stund i transporten, eftersom Timra stod och förde liv i stallet var hon oroligare än vanligt, men annars skötte hon sig bra.

 

Hur som helst, som avslutning på detta gigantoinlägg kan jag meddela att vi nu har en medryttare, så nu får vi se hur det går. Hon ska inte rida nåt kommande veckan pga andra viktiga göromål (oklart om de verkligen är viktigare än Misty?!) men sen är tanken att hon ska ta nån dag i veckan i alla fall.

Idag kändes det mycket bättre än sist. Skulle egentligen haft en provridning till, men den blev avbokad så jag red själv istället. Med lite bestämd korrigering av mig själv visualiserade jag fram lite lugn och ro, samt att jag påminde mig själv hela tiden om stt inte sitta och trixa utan bara ge Misty en tydlig uppgift och en stabil ram och sen bara vänta ut henne. Strategin funkade över förväntan och vi hade en trevlig tur utan tjafs trots pigg ponny. Det kanske inte såg så vackert ut innan vi kommit till ro, men så får det vara, det funkade ju.

På söndagen for vi runt som galningar på bygdens grusvägar, jag orkade inte diskutera tempo med Misty så. Bortsett från att hon inte ville skritta överhuvudtaget hade vi rätt kul, men lite tröttsamt på hemvägen när förnuftig matte vill varva ner och skritta av. Tråkmåns tyckte Misty. 

 

Även måndagen var jag ur form och den här gången blev det svårare, för Misty var fortfarande inte så intresserad av att skritta, medan jag tyckte att det kunde vara en bra idé. Satt av och promenerade en bit när vi körde fast i diskussionen. Det är svårt ibland med en häst som läser av en så bra, när man själv är stressad och det smittar av sig, men förhoppningsvis är vi tillbaka på banan snart igen.

Efter att Misty skrämt bort vår första medryttarkandidat fick jag äran att motionera henne istället. Linda, Timra och Nori hängde med och Misty var en så lugn och snäll liten ponny så.

 

Då vi släppt ut dem igen körde Misty ett eget motionspass i hagen, gick och vallade på alla de andra så jag misstänker att hon tyckte att hon varit ifrån hagen för länge. De andra kan ju få för sig att de själva kan få bestämma i vilken ordning saker och ting ska göras.

Tog in Misty en stund för att torka, det var hon såklart inte alls särkilt road av. Men jag tänkte att hon kunde vara hjälpligt presentabel i alla fall, då vårt första offer var på ingående. En eventuell medryttare skulle alltså komma och träffa oss och provrida lite kort. Det var en trevlig tjej, verkade vettig när vi pratade och så. Däremot gick provridningen sådär, hon fick rida runt i sommarhagen och Misty tyckte det var ganska onödigt att inte utnyttja fältets möjligheter till att springa fort och steppade omkring så tjejen blev nervös.

 

Jag har lite svårt att bestämma mig för om det är bäst att visa Mistys dåliga sidor först, och resten sen om de fortfarande är intresserade, eller om man ska låta dem göra nåt "snällare" på första provridningen. Jag vet ju att den här aktiviteten inte hör till Mistys favoriter, samtidigt vill jag inte ha en ryttare som blir nervös när Misty taggar till, för det händer trots allt ibland även på den lugnaste skrittrundan. Hur som helst så var det här inte rätt matchning, vi ska ha en person med mer skinn på näsan.

Misty verkade nöjd och utvilad, så hon uppskattade väl flytten till vinterhagen. Vi tog en kortare tur med mestadels lugn trav, Misty var någorlunda lagom tempererad, taggade såklart till mer på hemvägen. Hon tyckte nog det gick rätt bra den här gången, jag var ju upptagen med att hålla koll på vägen i mörkret så hon fick faktiskt bestämma mer än vanligt.

Det fick bli lite snabb fix av det sista i vinterhagen, sen fick Consta och Beda gå ut där direkt medan Misty och Timra fick en ridtur först. Misty var lugnare till sinnes än förra veckan och kunde till och med skritta fint på stubbåkern, detta trots att hunden Nori gjorde sitt bästa för att springa runt och inbjuda till bus.

 

Har satt ut en annons om medryttare för att få lite hjälp nu när jag har mycket med flytten och så, få se om vi hittar nån vettig person som både Misty och jag kan trivas med. Är egentligen inte så mycket för det där med medryttare, jag har ju min häst för att jag vill ta hand om henne och rida henne, men när situationen nu är som den är så får vi testa helt enkelt.

Misty har varit en snel hest och släpat runt på matte på de mer kravlösa turerna, sen har hon varit ganska hetsig och taggad på de andra turerna. Vi har tränat med transporten såpass att jag testat stänga överluckan bak, men det var fortfarande ganska jobbigt tyckte hon, stänga själva rampen gör henne bara lätt skeptisk.

 

Misty har fått ett vädringshål i sin kostym, har nämligen klippt en rand på halsen. Själva klippningen gick jättebra, hon ville inte riktigt vara stilla med huvudet när jag kom upp dit, men det var nog snarare tålamodet som tröt eller att det kittlade än att det skulle varit läskigt. Tur det, för funderar på om det verkligen räcker med det lilla när ångloket drar igång. Kan i alla fall konstatera att det är lätt att plocka älgflugor på en blöt häst, och såna har vi hur mycket som helst av i år.