ryttarenjenny.blogg.se

Som sjukling har jag haft gott om tid på mig att läsa bloggar m.m. Hittade en finsk blogg med en ridtravare, och hon har klippt ihop ett par filmer med deras utveckling.

 

 

I den här har hon lagt till en del kommentarer hon fått om sin travare, jag gillade speciellt "Den hoppar som en cykel"... Det är i alla fall kreativt att komma på.

 

Markus Holst är en gubbe som jag gärna skulle prova rida för. Han har ett hälsosamt sätt att analysera ridningen och arbetet med hästen och anstränger sig för att inte fastna i invanda mönster. Att kunna revidera sin uppfattning och erkänna att man i vissa fall haft fel, är något av det viktigaste att lära sig när man håller på med hästar.

...så det inte är helt dött här... :P

 

Gissa vem som är dräktig? Från vänster Lady, Bönan, Justitia.

Nu har Camilla gjort en bild på hur Lady beter sig när hon stått för länge :D

 

Jag är fortfarande sjuk. Jag har inte varit i stallet på över en vecka. För en gångs skull försöker jag vara ordentlig och vila när jag inte mår bra. En av fördelarna med att vara medryttare förstås... Lady kommer hugga som en kobra vid iordninggörande nästa gång, och vara som en giraff/orm/hare att rida. (Väntar mig nu att Camilla gör en fin illustration till detta...) Men så får det vara, även om det är frustrerande och irriterande.

 

Är lite glad ändå idag, Ladys första avkomma visades på rådgivande bedömning idag och rekommenderades att visas igen nästa år. Även om jag personligen tycker att det var onödigt att betäcka om henne just i år, så tycker jag ändå att det är roligt att det går bra för Lille Skutt. Det är han värd efter sin svåra start i livet! Tyvärr lyckas jag inte få över bilderna från mobilen till datorn, så ni får inte se hur han ser ut nu, men har några från tidigare.

 

 

Min syster skickade mig en länk till en blogg som jag tycker verkar rolig!

Jag har dragit lite på att presentera Misty, dels eftersom det inte riktigt känts verkligt innan hon kommit, och jag vill inte jinxa alltihopa... Och framför allt för att jag inte känner henne ännu. Hon har fortfarande inte kommit, men nu skriver jag lite om henne i alla fall.

 

Misty är en varmblodstravare på 8 år, född i Tyskland och travtränad där i sin ungdom. Hon blev sedan exporterad till Åland, där hon mest gått som sällskapshäst, hattat runt bland lite olika fodervärdar och sånt. Hon är inte inriden, även om man med lite tur kan åka häst en stund. För ungefär ett år sedan tog min syster över henne. Av olika orsaker har inte hon haft tiden och möjligheten att jobba med Misty, så vi bestämde att jag ska få göra ett försök att göra ridhäst, eller i alla fall nåt vettigt, av henne. 

 

Min bild av Misty såhär långt är att hon är omogen men verkar vara lättlärd och är exteriört trevlig för en travare. Det finns känslighet och lite humör i damen, vilket jag såklart hoppas kunna vända till min fördel så småningom. Helt klart blir det en hel del jobb, men jag kommer lära mig mycket på vägen och jag har goda förhoppningar om resultatet.

 

Det här tycker jag är så häftigt! De verkar ha så roligt tillsammans.

  

Har nu läst På tur med häst av Eva Magnusson, en av böckerna jag hamstrade. Den riktar sig främst mot oerfarna som ska på turridning med islandshäst, så jag kände inte riktigt att jag fick ut så mycket av den. Det var egentligen bara ett kapitel som jag tyckte var intressant, det hette Tips inför långturen och handlade bl.a om hur man undviker skavsår. I övrigt tyckte jag mest boken gjorde reklam för turridning, men jag kan tänka mig att riktiga nybörjare tycker att flera av tipsen är bra.

 

Såg en bild på en hästluva med reflexer som jag tyckte var jättebra. Som en polkagris fast med reflexer! Jag kanske ska sy en sån till Misty. Den kan t.o.m. få vara rosa (det du syster!).

 

Det verkar vara min tur nu att få den där envisa influensan som gått runt... Därav viss stiltje häromkring.

 

Här kommer en fullständig redovisning av vad jag plockade på mig igår. Tog i princip allt som hade någotsånär rätt storlek så får jag se vad som passar och går att använda sen.

 

 Fodertunnor, två stycken med lock och spännen.

 

Efter dagens besök hos Lady åkte jag vidare till Lotta. Hon har flyttat sina hästar och rensat ur stallet, så hon hade en massa grejer hon inte fått sålt på loppis som hon skulle kasta... Så jag rotade i genom dessa och plockade på mig lite smått och gott som kan vara bra att ha. Orkade inte packa ur bilen så fullständig redovisning samt bilder kommer imorgon.

 

Jag stannade givetvis kvar och underhöll henne medan hon mockade ur och tömde stallet, så fick man skvallra lite också. Det måste man få göra ibland (för det gör jag ju aldrig annars, eller hur Camilla?).

 

Det känns allt lite konstigt, det är så mycket förändringar det här året och mer ska det bli. Förhoppningsvis till det bättre såklart!

 

Började med att gå efter Lady i hagen, hon stod vid grinden när jag kom, men kände sig tvungen att galoppera i väg till Bönan innan jag fick ta henne. Det var svinhalt överallt där det varit gräs/lera, fruset undertill och ett tunt lager tinad lera ovanpå. Valde helt fel väg innan jag kom på detta, red upp bakom stallet mot Stora Kil. Lady som är en mycket smart häst, bestämde sig då för att hjälpa till genom att gå och spana i horisonten efter faror, istället för att bry sig om såna petitesser som var man sätter fötterna. 

 

 

Vi klarade oss helskinnade fram till vägen i alla fall. Svängde in på grusvägen Lilla Kil - Tysktorp och där gick det faktiskt att trava en del. Lady var supertaggad och låg på, fick verkligen tänka på att inte bli stum i handen. När hon är på sånt här humör kan det ibland vara svårt att få henne att mjukna bara med de övningar som går att göra på en grusväg, det brukar vara lättare om man kan göra volter och helst även serpentiner. Kunde i alla fall böja till henne lite på vändplanen i slutet av vägen. Men det är ju lite roligt att hon kan ligga på så och vilja springa i 190 men ändå om jag gör halt och står med lång tygel så kan hon bara stå utan att röra en fena...

 

Efter vändplanen är det en bit genom skogen och sen lite mer grusväg innan man kommer ut till landsvägen. På denna grusväg passerade vi ett par hundar med vidhängande människor utan några incidenter. Sen fick jag försöka jobba henne lite lagom på sista biten hem så hon inte skulle älga i väg, försökte få till en vägvinnande skritt med ett lagom sug i handen och det gick ganska bra faktiskt.

Nu har jag köpt vinterstövlar. Inget frysande om fossingarna i vinter! 499 kr på Granngården.

 

Det blev ingen träning som planerat idag. Camilla är sjuk och då orkade inte jag heller. Har haft mycket på jobbet idag och Lady gick ett hyfsat pass igår, så det blev en lagom skrittur i mörkret. Det kan vara rätt mysigt att rida i mörker, bara det inte sker alltför ofta. Det blev dock lite kallt efter ett tag.

Lady var supergrinig att göra i ordning idag. Kan ha varit för att hon hade gått med täcket på sniskan, eller nåt helt annat. Sen blåste det, så hon var spänd att rida och fjantade sig massor så vi bråkade mest och det gick inte alls bra. Försökte med lite dressyr på ett fält men så fort vi började närma oss nåt vettigt fick hon syn på nån hästätande tuva osv. Tappade tålamodet med henne, men nånstans i allt det där hittade vi ändå rätt, för plötsligt satt vi och gjorde bågar i förvänd galopp? Volt i rätt galopp, båge ut i förvänd, båge i rätt, byta galopp och från början.

 

Om man bortser från att jag blev irriterad och vi bråkade mycket idag, så verkar det som om jag rider bättre när jag är på dåligt humör av nån konstig anledning... För några veckor sen innan träningen var jag också sjukt bitter och eländig, men träningen gick super. Kanske för att jag då inte funderar och fipplar så mycket, utan bara rider... Idag var jag dessutom tvungen att hela tiden ligga steget före och kräva så mycket att hon tvingades koncentrera sig och då hinner man inte tänka på vad vi kan och inte kan utan man bara gör första bästa variation man kommer på. Som att rida ut i en båge ur volten, även om det råkar vara i galopp.

 

Jag läste i genom mina gamla anteckningar. Från 2008 har jag bara träningsanteckningar, och från 2009 har jag skrivit varje gång jag varit i stallet. Här kommer lite punkter från 2008:

 

Sits: Rak rygg, vrid rakt utan att vika sidan.

 

Tre lägen för handen, ingen kontakt, kontakt och inverkan. Tänk styrketräning eller massage -> mjuka rörelser utan glapp.

 

Lek väcker hästen. Ta med den positiva känslan till dressyren.

 

Vid flyttning från marken: Rikta kraften mot henne med den egna tyngdpunkten i den riktning hon ska flytta.

 

Vid ryggning: Ingen skänkelhjälp om du inte är säker på att du är rak. Skänkelhjälp ger en tendens att flytta sidledes i sadeln.

 

Stretchövning utan häst: Stå rakt. Axlarna stilla, lyft en häl åt gången. Känn höften röra sig, ena sidan sträcks ut, andra kortas. Använd spegel som hjälp.

 

Övning: Rita upp flera voltspår, som en måltavla. Följ spåren noggrannt, flytta i skänkelvikning mellan de olika spåren. Skänkel balanserar, parerar och styr.

 

Mycket beröm gör allt roligare för hästen!

 

 

Kändes lite stressigt till att börja med idag, skulle rida med Linda och hade missbedömt tiden. Även om det i slutändan brukar bli rätt lagom när jag gör det och ska rida med henne :P Vi fick fundera lite på vart vi skulle rida, men bestämde oss för ett pass på banan. Linda hade med sig Timra idag.

 

 

Fokuserade på lugn och harmoni, utan att för den skull låta Lady såsa omkring. Gick riktigt bra, bortsett från lite skutt i galoppfattningarna flöt allting på bra. Red på ganska bra från början så hon skulle bli ordentligt uppvärmd, sen fick det bli en skrittpaus innan vi fortsatte jobba. Då passade jag dessutom på att spana lite på Linda och Timra som det också såg ut att gå bra för, trots att Timra inte verkade vara på sitt bästa humör på vägen dit.

 

Försökte som vanligt variera övningar mycket, olika stora volter, skänkelvikningar och öppna, övergångar, serpentiner och framdelsvändningar, i lite olika kombinationer.

 

Det hade blivit mörkt när vi red hemåt, lite tröttsamt faktiskt. Lady var inte alls sugen på att gå ut i hagen när vi var klara utan stod och hängde vid grinden och verkade väldigt intresserad av stängningsproceduren. Hon kanske har börjat fundera hur man öppnar och stänger grinden själv?

 

Det var länge sen jag läste om ridning och hästhantering, om man bortser från bloggar och annat på nätet, så det funderar jag på att göra lite nu. Höstmys med nåt vettigt. Började med att rota fram min gamla stall/träningsdagbok för att se vad jag egentligen gjorde med Lady då, men har också några böcker sen förut och kanske det blir nån ny. En baktanke är givetvis att fräscha upp gammal kunskap och hitta lite idéer inför att jag ska sätta i gång med Misty. Och så är det ju alltid nyttigt att reflektera över hur man gör saker och ting.

 

Idag blev det en tretimmars tur på skogsvägarna för mig och Lady. Eller ja, 2 h 45 minuter snarare. Men ändå. Jag brukar inte ta den turen så ofta, eftersom den ändå är rätt lång och ganska backig i jämförelse med våra andra rundor. Så jag har kanske bara ridit den tre gånger totalt genom åren. Men vägarna är trevliga, mestadels grusväg med gräs i mitten och det finns massa fin natur att titta på.

 

Det blev lite blandade gångarter, men snittempot var ändå ganska lågt. Tycker det kan vara lite svårt att bedöma hur trötta hästarna blir på en runda jag inte rider så ofta. Vi stötte inte på några läskiga saker i alla fall, skogsmaskinerna vi passerade var avstängda och inga jägare eller älgar. Det finns dock ett ställe som hon varje gång jag ridit denna väg har reagerat och tvekat på att gå förbi. Själv märker jag inget där, men funderar på om det är nån djurstig som korsar eller om det finns nåt gryt eller så i närheten. Men vi kom förbi utan större besvär den här gången.

 

Jag säga att jag har en stallplats, jag har en stallplats, nanananana :P

Det pratas ofta om problemhästar, men sällan om problemmänniskor. Det är inte konstigt att hästarna inte kan bete sig om vi människor inte kan det, och det ser man alldeles för ofta. För det mesta handlar det som tur är bara om småsaker, men det är klart att det kan gå väldigt fel med så stora djur om de gör som de vill. Visst kan hästar födas med hjärnskador eller mentala problem, men varför skulle det vara vanligare än hos människor?

 

Djur tenderar att göra som man lär dem, på gott och ont. Jag gillar talesättet "Man får den häst man förtjänar" som jag vid det här laget glömt var jag hörde första gången. Hur många av oss har eller har haft en häst som alltid ökar när man kortar upp tyglarna på en uteritt? Skulle det kunna bero på att vi lattjar runt i skritt på lång tygel,och sedan alltid kortar upp när vi kommer på att vi vill trava? Ett beteende som irriterar men som man själv lärt in. 

 

Det är en av utmaningarna med djuren, och också en av de saker som gör det så roligt. Att man hela tiden måste tänka sig för, vilket beteende belönar jag nu? Vilken känsla utstrålar jag nu? Hur ska jag göra för att hästen ska förstå mig rätt? Vissa har det mer naturligt än andra, men man kan alltid lära sig mer.

 

 

Om man vill att hästarna ska försöka krypa upp i knät på en när man går ut i hagen, så torkar man av äppelkniven på ärmen först... Jag gör om det misstaget alldeles för ofta.

 

Idag fick jag börja med att repetera lite grunder med Lady. Bredvid uppsittningspallen betyder smackning fortfarande fram, "backa" att man backar och tryck att man flyttar sig. Det verkade hon plötsligt ha förträngt. Jag skulle kunna flytta pallen efter henne, men dels är det en principsak. Jag måste kunna flytta på henne i hundra olika situationer, oavsett vad som händer runtomkring. Dessutom är vår stallplan alltid lerig eller knölig av frusen lera, vilket gör att jag försöker placera pallen på det bästa stället.

 

Nåja, vi kom i väg i alla fall, och det blev en uteritt eftersom jag ridit två gånger på banan den här veckan. Lady var riktigt samarbetsvillig och vi kunde undvika alla former av kamikazevändningar, sidohopp och krabbgång nästan hela ridturen.

 

Red runt Romsbo och försökte jobba henne ordentligt hela tiden. Jag tycker det är lite roligt att försöka utnyttja naturen för det, för då får man tänka så mycket. Till synes enkla saker som att böja hästen ordentligt när vägen svänger, kryssa mellan eller genom vattenpölar, samla upp i nerförsbackarna m.m.  Dessutom gör det att man vågar prova sig fram, vad funkar här, hur reagerar hästen om jag gör övningen ur den här gångarten och allt möjligt. Idag konstaterade jag att jag krävde för mycket samling i galoppen utifrån vad jag gjort innan och att jag måste förbereda den bättre. Däremot var jag riktigt nöjd med tempoväxlingarna i skritten.

 

Nu när plogpinnarna kommit upp kan man jobba med dem som riktmärken, jag ska göra si fram till nästa pinne, jag ska göra så precis mitt framför den pinnen osv. Jättenyttigt. Har ni några bra tips på liknande grejer att öva på?

 

Gick en snabb vända på Hööks och Citygross idag. Är egentligen ute efter ett par vinterstövlar, men det är ju alltid intressant att kolla lite vad som finns. Tycker dock båda affärerna var väldigt röriga. Hittade i alla fall inga stövlar nu.

 

Hade tänkt ta Granngården också, men det var så mycket folk överallt så jag bestämde mig för att det får bli en annan dag. Biltema har ju också börjat med ett hästsortiment så man kanske ska svänga förbi där också. Och så har Camilla sagt att vi ska till Sporren vid tillfälle och glo.

 

Vi var lite osäkra på om det skulle bli nån träning idag, med skicket på banan etc. Men det blev det, dock ingen hoppning.

 

Ritten ner till banan började fint med att Lady var superstissig och jag hann bara rida en kort bit så kände jag att pannlampan gled i väg och jag tänkte att nu bär det i väg. Men man skulle kunna tro att jag kastar lampor på Ladys rumpa varje dag för hon brydde sig inte mer än att hon stelnade till precis när den landade.

 

Vi gjorde inga konstiga övningar på dagens träning, utan det var stora volter, små volter, flytta mellan de olika voltspåren, övergångar, ställa utåt, ställa inåt. Sen red jag utan stigbyglar en bra stund också, det kommer kännas imorgon. Det gick ovanligt bra, sen om det var för att Lady gick så otroligt fint, eller att jag satt så bra, eller att jag hade helskodda ridbyxor för en gångs skull...

 

Hela passet gick riktigt bra, det var lite motigt och skuttigt första minutrarna men sen bara lossnade allt. Härliga häst!

Igår hände inget i hästväg, så istället började jag fixa med designen på bloggen. Lite kvar att göra dock!