ryttarenjenny.blogg.se

En vanlig hederlig promenad fick det bli igår då jag var lite trött i huvudet. Eller ja, vanlig och vanlig, när vi kom ut på grusvägen där det inte är nåt folk fick Misty göra lite som hon ville. Så länge hon inte stannade och åt gräs, ryckte i linan eller gick på mig då. Först testade hon bara försiktigt att gå ut till linan sträcktes eller bli på efterkälken, för att sen trava i kapp. Efter en stund studsade hon i sicksack över vägen och hoppade dikena på båda sidor... Lät henne hållas en lämplig sträcka, sen fick hon gå fot innan hon blev alltför sprallig.

 

På hemvägen ville hon gå fram tills linan tog slut, då travade hon tillbaka och började om. När jag kortade upp henne för att vi kom ut på mer trafikerad väg blev hon morsk och skulle driva på mig, men när jag vände mig om och tittade på henne med den bestämda blicken nöjde hon sig med att gå i min takt, ordningen återställd. 

 

Avmaskning blev det också till Mistys förfäran. Tur att hon inte har längre hals, hon sträckte sig upp och försökte slingra sig, men jag har börjat få in tekniken så det var lönlöst.

Började dagen med gos i hagen, lugnt och skönt att bara sitta en stund. Den där Stato var en populär kille.

 

Senare blev det ett pass på ridbanan. Det blev en ganska jämn kvalitet, jag lyckades rida fokuserat och korrigera mig själv ganska bra och Misty var medgörlig och kämpade på. Det som inte gick så bra var traven, där älgade Misty i väg och jag lyckades inte sitta ordentligt då, samt framdelsvändningarna vi gjorde på slutet. Framdelsvändning har vi inte gjort mycket av på sistone och det blev en del missförstånd.

 

Riktigt bra blev öppnorna, jag blev överraskad eftersom vi relativt nyligen hade ett pass då de inte alls fungerade. Nu lyssnade Misty bra och började avslappningsfrusta. Även skänkelvikningarna var ovanligt bra. 

 

Vi hade lite problem med att stänga grinden efter oss när vi var klara, Misty tyckte hon hade jobbat klart och ville inte riktigt vara så precis som jag ville, men med en dutt envishet gick det ändå.

Lille Skutt har kommit hem igen. Inte så liten längre...

 

Dagens ridtur innehöll en hel del utmaningar. Det blåste, vilket inte var ett så stort problem, då och då blev Misty skeptisk bara. Vi såg en massa rådjur, varav två hoppade upp framför näsan på oss, men det var inga problem alls. Inte heller den lilla älgen, hade jag inte råkat titta åt rätt håll hade jag missat den helt, Misty tittade men brydde sig inte. Däremot höll vi på att bli uppätna av galna kossor. 

 

 

Vi skulle gå en smal traktorväg mellan två hagar, inga marginaler alltså. Jag upptäckte kossor i den ena hagen och bestämde mig för att hoppa av och leda eftersom vi bara sett kossor på håll tidigare. Vi började gå, men dessa oberäkneliga varelser blev nyfikna på oss och började trava mot oss. Inte Mistys kopp te... Så jag jobbade för att hålla nere tempot så jag skulle hänga med, samt inte bli påtrampad när hon svingade sig omkring i änden på tyglarna, till kossornas förtjusning. Stannade bortom hagen och andades en stund, och gjorde sen enkla ledövningar tills Misty kunde vistas inom synhåll av kossorna och fokusera på mig. Då tog vi en annan väg och fortsatte vår ridtur, utan fler missöden.

 

Hovslagaren skulle komma vid lunchtid idag, så det blev följdaktligen en kortis i stallet eftersom jag skulle tillbaka till jobbet. Han var tidig och hade precis kommit när jag svängde in, så jag plockade in Misty fort så han kunde sätta i gång. Hon stod ganska bra även om hon var själv i stallet och det blåste så det ven på loftet. Hon hade inte direkt tid att fundera på saken.

 

Efteråt fick de andra också komma in för en portion kraftfoder. Stackars Timra gjorde misstaget att försöka kliva på mig, jag gjorde inte så mycket mer än att vifta med grimskaftet och ta ett par hotfulla steg mot henne men hon blev ganska spak. Linda brukar vara lite mer subtil om vi säger så, men jag hade inte riktigt tid att vara finkänslig.

 

Vi hade egentligen tänkt släppa ihop dem idag, men Timra var åter aningen tjock i frambenet så hon får gå själv ett tag till. Misty och Stato fick tillgång till den sista obetade biten av kullen i alla fall. Måste säga att det blivit lite struligt med tidpunkten för betessläppet eftersom alla hästarna inte är kollade och avmaskade ännu, och Linda är borta precis när vi tänkt släppa dem, så jag hoppas det inte är nåt mer nu utan att vi får ut dem på söndag.

 

Misty visade en lätt släng av separationsångest i stallet, och det blåste, så jag förväntade mig inte så mycket. Långtyglade ute på fältet och visst var hon taggad, så fokuset kom och gick och det blev ganska fladdrigt då, men å andra sidan jobbade hon riktigt bra de korta ögonblick vi fick till det. Inga problem med att hitta formen. Försökte variera övningarna och växla mellan böjt och rakt spår för att hjälpa henne att fokusera.

 

Provade även longera några varv, fortfarande i första hand med målet att få henne att gå sansat på ett nytt ställe. Skritten gick riktigt bra direkt, avslappnat och fint, men traven blev pip och galopp först. Med lite envishet från min sida blev det trav också. Ungefär samma arbetsgång i båda varven, vänster var något svårare. 

 

Långtyglade hemåt också på liknande sätt som tidigare. Sen fick de små liven gå ut i sina provisoriska hagar igen medan jag åkte och hjälpte Camilla att lasta hö. Misty såg mätt och nöjd ut när jag kom tllbaka ett par timmar senare och ställde in dem i vinterhagen igen.

Jag kom till stallet och upptäckte en tappsko igen, inte riktigt vad jag önskat mig kan vi säga. Hittade inte skon heller. Nåväl, en ridtur fick vi till i alla fall, Misty var förhållandevis samarbetsvillig och stabil så då kändes det bättre. Hästarna fick även gå i ett par provisoriska gräshagar ett tag under dagen tills Linda flyttade tillbaka dem.

 

Svängde förbi Akademistallet efteråt, för att titta på fälttävlan/terrängmomentet. Satte mig med uppsikt över andra samt sista hindret. Många tvekade på andra hindret som var precis i övergången mellan öppet fält och skog, annars såg det ut att vara en ganska snäll stock. Sista hindret var en blå låda med morötter på. Vinnaren var en halvbror till Lady, samma pappa, och visst fanns det vissa likheter i uppsynen...

Igår var jag först i stallet, så jag stod och myste med Misty en stund. Kliade henne men hon nådde inte att klia tillbaka så jag sträckte ut handenså fick hon klia mig i handflatan med överläppen, jättesöt var hon.

 

Vi byggde staket i sommarhagen, så nu kan vi släppa dem efter avmaskningen. Vi valde såklart helt rätt dag med 30 graders värme för detta jobb.

 

När vi byggt klart tog Linda och jag en ridtur ner till ridbanan. Där började jag med att få till en aktiv skritt, och så några stora volter. Nästa steg var skänkelvikningar åtföljt av övergångar skitt-trav, sen skritta över bom och mindre volter runt hindren. Avslutade med att trava ett kryss i cavalettihöjd. Misty var fokuserad och reglerbar, så jag blev riktigt nöjd med passet även om det var kort. Dessutom skötte hon sig exemplariskt även när Timra var övertaggad och låtsades bli rädd för allt och inget.

 

Efter ridturen hämtade vi hö, så nu har jag premiärkört med släp. Framåt går ju bra, men backa är värre, tur jag hade Linda som kunde stå bredvid och skrika lite. Nu ska hästarna i alla fall få hö istället för ensilage, har räknat en vecka till i vinterhagen och så lär de få lite vid sidan om första dagarna på betet också. 

I torsdags tog vi en lagom tur, Misty verkade vara på hyfsat humör. Det blev lite åt det spända hållet när vi red förbi busiga hästar (Lady och fölet var ute och sträckte på benen) och villagubbar med sina bullriga maskiner men det gav sig när vi passerat. Lite bråttom på hemvägen men inte så vi behövde bråka om det. Dessutom var det fantastiskt skönt ute, varm sommarkväll.

Idag har hovis varit på besök. Misty var lite kinkig när skorna skulle av, drog med fötterna. Men sen lugnade hon sig och stod riktigt fint när de nya skorna skulle på, känns riktigt bra faktiskt.

 

Hästarna fick gå ut medan vi byggde staket i sommarhagen ett tag, tills det började åska och störtregna. Vi avbröt det projektet och tog in hästarna en stund tills det lugnade ner sig. Och täckena jag hade hängt ut för vädring...

 

Det blev riktigt skönt väder när molnen passerat, och vi tog en kortare skrittur på grusvägen, Misty och jag samt Timra och Linda. Timra har äntligen fått komma i gång igen efter sin hovböld och var riktigt pigg. Misty höll sig lite lugnare.

Vi säger hej till denna lille hingst som Lady fick måndag kväll!

 

Vi ägnade en stund åt långtygling, med målet att hitta arbetsro bland värme och flugor. Det gick ganska bra med de låga kraven, övningarna var volter och växla mellan olika raka och böjda spår.

 

 

Igår la vi ridningen på hyllan och gjorde lite annat istället. Promenerade ner till ridbanan, hästarna som gått bredvid den går nu i en annan hage såman kan jobba mer ostört. Började med att släppa Misty så hon kunde busa av sig, inklusive att hon galopperade en prydlig snett i genom med skutt över en bom. Filmade en snutt men lyckades inte föra över till datorn så det kanske kommer senare istället.

 

När hon fått springa en stund fångade jag in henne och provade longera. Målet var enbart att göra det utan sprattel med hennes fokus på mina kommandon, eftersom det brukar vara svårt för henne när man byter omgivning och så. Men det gick jättebra från första varvet, i både skritt och trav. Höll inte på så länge då hon var så duktig.

 

Lekte Följa John ett tag som avslutning. Kul att ha lite mer yta, nu kunde vi trava vilket det är för trångt för på volten hemma. Sprang över bommar, testade olika tempon. Gick det för fort for hon i väg på en egen busrunda, men annars följde hon med väldigt fint och växlade mellan skritt och trav.

 

Promenerade även hem, och sen gick vi in i transporten där vi delade på en morot innan vi gick ut igen. Väldigt odramatiskt och inte minsta tvekan på rampen eller nånting.

 

Mycket nöjd med dagens pass faktiskt, lyckades lägga ribban precis lagom och vi hade riktigt kul!

Tänkte mig en kravlös måttlig uteritt för att komma på rätt spår igen efter senaste fiaskot. Det började bra, Misty var lite spänd men inget ovanligt och det kändes ganska bra. Efter lite mer än halva turen blev hon dock plötsligt stressad och ville inte vara med längre, utan nån uppenbar orsak. Provade sitta av och gå en bit, men det gav ingen direkt effekt den här gången. Funderar på om hon har överskottsenergi eller om hon tycker det är oroligt i flocken nu när Timra går själv.

 

Skippade transportträningen efteråt som jag hade funderingar på eftersom det inte kändes som rätt förutsättningar, men istället behövdes det en dusch för Misty. Hon är riktigt duktig med det nu, hon blev inte så glad när jag spolade under magen och mellan bakbenen men det är nog för att vattnet är kallt. Annars stod hon väldigt fint. Undviker huvudet än så länge utan tar det med svamp.

Igår tog vi det lugnt med en kravlös promenad åtföljt av en stunds löst arbete på volten. Misty var lyhörd och fin.

 

Igår hade Misty en lös sko, så det blev till att rycka av den. Misty var måttligt road och kritiserade mina hovslagartalanger, men till slut lyckades jag. Det var samma bakhov som hade tappsko sist, vet inte riktigt vad hon gör med den, typ skruvar av sömmarna på insidan eller nåt. De på utsidan satt stadigt nog, tack så mycket. Hovslagaren kommer om en vecka så om jag låter bli att harva grus borde hon klara sig bra.

 

Efter detta försökte vi oss på att rida lite lugnt över fälten med vissa dressyrinslag. Åter var Misty måttligt road och bestämde sig för att hon enbart kunde göra halt i västlig riktning, samt att halt betyder att kroppen är kvar på samma punkt men hur många hovar som är i backen är mer valfritt. Övriga övningar gick i samma anda, så vi var inte riktigt överens helt enkelt. Båda överlevde ridturen i alla fall.

Har passat på att stanna till och klia Lady i öronen.

 

I måndags ägnade vi oss åt avsuttna aktiviteter. Först långtygling längs grusvägen med volter vid lämpliga korsningar. Försökte vara mer detaljerad i volterna och öppnorna och tyckte vi fick till det ganska bra. Tillbaka i stallet fodrade jag innan vi fortsatte med lastträning. Bommen satt i nu vilket den inte gjort de senaste gångerna, så Misty var skeptisk till en början. Nöjde mig med att hon inväntade kommando för att backa ut den här gången.

 

Dessutom flyttade jag staketet en bit så de skulle få tillgång till gräs i hagen. Det är inte så mycket gräs i vår vinterhage, så brukar börja med att beta för hand ett tag, sen flytta staketet gradvis och sen öppna upp kullen med gräs helt innan de får gå över till sommarhagarna.

 

Det blev bara pyssel och gos för Misty i torsdags, hade en massa annat fix som tog tid. Men vi tog igen det med en av de lite längre turerna idag.

Misty var på sitt stabila humör och det var ju tur det med tanke på alla cyklister på vägen. Red dessutom med sidepullet idag för en gångs skull, har mest använt det i arbete från marken nu. När den första gruppen på sisådär 20 st kom var vi nere på fältet så det gjorde ju inget. Men när nästa kom, med en motorcykel i spetsen, hade vi gått upp på vägen så det fick bli lite trav för att hitta ett bra ställe att stå på. Jag hade inte behövt oroa mig, Misty var inte ett dugg brydd. Hon var mer bekymrad av att de hade satt upp en skylt i vägkanten, alla vet ju att skyltar äter hästar.

 

Vi fortsatte vår tur, Misty var lite spänd och fnyste när vi gick förbi bortre ridbanan och gården med en massa bråte där. Sen slappnade hon av igen och eftersom det kändes som om vi var överens om dagens aktivitet fick hon faktiskt bestämma ganska mycket. Vi växlade mellan målmedveten men avslappnad skritt, att strosa med nosen i backen för att utröna vad det var för häst som gått där innan och travsnuttar (där fick hon inte riktigt bestämma utan jag höll in när jag tyckte jag studsat tillräckligt).

 

Se exempel på nosarbete, väldigt likt Misty faktiskt (ca 4 minuter in).

 

Idag tog vi en fin skogstur. Det var ruggigt väder så bestämde att vi inte skulle vara ute så länge. Det blev en bit på asfalten först och sen in på skogsstigar. Hade tänkt mig bara skogsstigar, men råkade hamna off road också när jag inte riktigt kände igen mig efter avverkningarna som varit. Över stock och sten, lite kalhygge och lite skog innan vi kom ut på en annan stig. Men Misty är ju som tur är en riktig skogsmaskin, bara att hålla i sig, styra måttligt och hålla in knän och dylikt. (Håll armar och ben innanför vagnen under hela åkturen. Lösa föremål får ej medtagas.) Hemvägen blev grus- och asfaltsväg. Lät henne trava några snuttar men i övrigt fick vi till en ganska trevlig skritt. Hade tänkt ägna en stund åt lastning också, men det blev för kallt så det fick vara den här gången. Borde kanske inte packat undan vinterkläderna.

Igår red vi ett pass på ridbanan. Denna gång brydde vi oss inte om den vita ponnyn alls, så det var ju bra. Det här passet blev det mycket fokus på vägarna, försökte att bara rida noggrannt. Misty har en tendens att kunna dyka in bakom hand och/eller trippa fram om hon spänner till, så även nu men försökte att inte fundera så mycket på det utan låta henne vara i hopp om att hon skulle slappna av och forma sig om jag lät bli att fippla. Funkade hyfsat, av och till blir det riktigt bra och däremellan blir det mer pannkaka.

 

Började med volter, varvbyte med att vända genom. Det gick riktigt bra, fick henne böjd och lyckades bra med exakta vägar. Provade ha henne rak så hon skulle få flytta bogarna en aning. Det stressade upp henne, men när vi gjort halt och stått stilla och filosoferat en stund provade vi igen och då gick det bra. 

 

Nästa övning var att rida längs spåret. Rakt på sidorna och rundat i hörnet, prydligt ska det vara och förvånansvärt svårt. Ena hörnet var dessutom läskigt så det tog ett par varv innan jag kände mig nöjd med att vi fått till ett helt varv som jag ville. Började vända upp lite tidigare så jag skulle få plats att göra skänkelvikning ut till spåret på långsidan. Det blir aningen vingligt, antingen mycket tvärning eller ingen alls, men Misty kämpade på.

 

Tänkte avsluta med en kort repetition av volterna, vilket nog inte Misty hade tänkt sig eftersom hon stressade till igen. Även denna gång stannade vi och andades för att sedan göra om och det funkade bra även denna gång. 

 

På hemvägen blev det mer livat, hästarna i hagen bredvid ridbanan bestämde sig för att det var ett bra tillfälle att busa när vi skulle gå förbi. Misty var inte road och måttligt styrbar, så vi travade på tvären en bit innan vi kommit på säkert avstånd. Det dröjde ytterligare innan vi fick en vettig skritt och var nästan hemma innan Misty hade pustat ut.

Idag blev det en lagom ridtur på alla sätt och vis. Misty var lätt skeptisk till en början, det blåste en hel del och vi mötte en dubbelbarnvagn. Men snart nog lugnade hon ner sig och vi traskade på i lugn och ro. På hemvägen fick hon lite bråttom så jag fick justera tempot konsekvent. Inget bråk dock, hon lyssnade bra, men glömde sig fort igen bara. Jag var förutseende och hade träckprovspåsen med i fickan, så jag kunde sitta av och plundra när hon la en hög. Sen fick jag kvittot på hur bra hon lärt sig stå vid uppsittning i naturen, valde första bästa jordhög att klättra upp från och den var inte riktigt optimal så det blev ganska mycket sprattlande och kravlande innan jag satt på plats, utan att hon rörde en min.

Misty kollar på almanackan och blir alldeles chockad över hur fort tiden går.