ryttarenjenny.blogg.se

Dagens tur blev gott och blandat kan man säga, alla varianter av vägar vi har. Misty fick välja först och valde skogen. Vi tog en liten galopp över fälten och då var vi nästan hemma, men svängde av och tog en av våra vanliga rundor med grus-, skogs- och asfaltsväg. 

 

Misty prövade några krumbukter när vi såg hästar uppe på ridbanan, och hon blev rätt så taggad av galoppen, men utöver det var hon sansad, även om hon tyckte det var onödigt att svänga av när vi nästan var hemma.

 

En barbackatur utan incidenter. Misty var måttligt inttresserad av att gå ut i hagen sen, det hade ju regnat på henne tidigare och det var inte alls okej.

Vi körde en favorit i repris fast i omvänd ordning. Men först fixade jag en söm på sadelkåpan som släppt lite. Sen lasttränade vi alltså. Kom på att jag skulle testa dra en lina genom uppbindningringen framtill för att få mothåll om Misty försöker backa, istället för att hålla i grimskaftet som vanligt som jag gjort tidigare. Det funkade riktigt bra i kombination med stoppkommando så jag fick gå runt och skramla lite bakom henne.

 

Vi tog också en lagom tur med trav i långsamt tempo. Misty var aningen harig och gick och småtittade på det ena och det andra, men vi tog oss fram ändå. Vid Björkhaga försökte vi demolera en plogpinne, men de är förvånansvärt hållbara faktiskt och den ställde sig bara upp igen när Misty klivit av den. Avslutade ridturen med att bli omkörda av bussen, Misty gick lugnt och fint även om hon såg fundersam ut när ungefär halva bussen passerat, tar den aldrig slut?

 

Misty var mer sansad i hagen, även om hon stampade lite otåligt på stallgången när hon tyckte att jag sölade. Dagens utrustning fick bli sadel och sidepull, för en lagom runda med hyfsat mycket trav. Fortsatte jobba med tempot i traven, nu då jag insett hur fort vi faktiskt travar i vårt bekvämlighetstempo känns det välbehövligt att variera mer, så får Misty dessutom jobba mer med att bära sig. Turen gick utan incidenter, vi mötte en islandshäst men den stod stilla vid mötet så det tyckte Misty var okej.

 

Misty var inte alls särskilt sugen på att komma in, hon hade spring i benen så hon värmde upp med några ruscher i hagen innan hon ville följa med. Sen var hon faktiskt väldigt medgörlig att göra i ordning, t.o.m. bettet sa bara  slurp så var det på plats, vilket kan vara mer eller mindre kinkigt annars.

 

Vi tog oss till ridbanan, där vi började i skritt för att mjuka upp innan vi jobbade i trav. Försökte växla tempo och låta Misty hitta balansen, basövningar att bygga på vartefter nu när vi har en sadel och kan jobba mer kontinuerligt. Misty var på ett samarbetsvilligt humör så allt kändes ganska lätt och trevligt. Även hemvägen gick bra utan att hon taggade för mycket.

Vi fick sällskap på vår tur av Linda med Timra samt hunden Nori. Började med snålblåst och hagel rakt i ansiktet, men sen blev det riktigt fint med sol. Det gick bättre med snöklumparna också. Misty fick jobba med att trava långsamt nu när vi hade andra att jämföra tempot med. Hon hade nog hellre jagat ikapp Nori. På hemvägen blev hon lite väl taggad, hon brukar annars vara ganska lugn med sällskap men den här gången uppvisade hon en del krumbukter.

Jag har hälsat på Lady och gänget, så ni får några dåliga bilder därifrån.

 

Lille Skutt har opererats för lösa benbitar och står på boxvila.

Det fick bli en kort skrittur barbacka i snöyran. Misty tyckte det var lätt onödigt och jag var inte heller jättepeppad, en del problem med snöklumpar i fötterna hade vi också. Men det var lite mysigt i alla fall.

Idag fick Misty och jag ett spännande paket. Jag hade lite tråkigt då jag låg hemma med febern, så jag kikade runt en del på Tradera. (Ni vet det gamla djungelordspråket; när Fantomen är sjuk okynnesshoppar han på Tradera.) Så jag råkade köpa en ny sadel till Misty. En likadan som vi provade förra hösten, fast svart.

 

Vi var givetvis tvungna att testa sadeln, försökte klämma och känna på stallgången först, och sen blev det en lagom tur med skritt och trav med en och annan skänkelvikning och dylikt för att checka läget. Känns bra såhär långt, Misty var pigg hela turen och extra taggad på hemvägen men utan att vi behövde bråka.

Efter en alldeles för lång vecka i sjuksängen fick det vara nog. Ove hovslagare kom och tog hand om fötterna på min sura ponny, hon var väl rätt snäll mot honom men gjorde fula miner och hade nog lite myror i byxorna helt enkelt. Sen blev det en skrittrunda tillsammans med Linda, Timra och Lindas hund Nori. Misty var lite ur gängorna, det kändes som om hon hade lämnat hjärnan i stallet och varken såg efter vart hon satte fötterna eller höll reda på vart vi skulle. Hoppas det inte är nåt fel, men hon har ju stått ett tag nu så det kanske bara är avbrottet i rutinerna.

Här händer det inte mycket, är krasslig så Misty får sympativila under tiden.

 

Valde en runda med mest skogsstigar, med en del knepigare partier. Misty skötte sig galant. Backen jag tyckte var så läskig första gångerna jag red i den passerade utan vidare. Hemvägen blev mer stressig då vi först blev utskällda av en hund och sen stirrade på av ponnyer, vilket Misty inte uppskattade. Efter ett par piruetter vid ponnyerna kunde vi i alla fall ta oss hemåt i skritt, Misty behövde påminnas om att sakta ner men vi behövde inte diskutera gångarten desto mer.

Är de magiska borstarna magiska? Fick ju ett par i julklapp som jag nu hunnit använda ett tag. De går i genom fårpälsen Misty anlagt, och såhär i påbörjad fällning tar de med sig ordentligt med lösa hår. Det kan vara lite knepigt att få ur all päls ur borsten sen, men jag använder traditionell urknackning samt krafsar med hovkrats vilket funkar bra. Lätt lerinpackning är inga problem, där kändes det faktiskt aningen magiskt, men har ännu inte råkat ut för nåt rejält lerpansar den här säsongen. Det är ju nästan så man ser fram emot det så man får testa. Misty tycker dessutom borstarna är supersköna i ansiktet när hon är svettig. Dock hade de gärna fått ha en rem för bättre grepp när man behöver ta i, annars gillar jag att de är åt det nättare hållet då jag har rätt små händer.

 

Stackars Misty fick stå ut med både sadel och bett, för matte var dressyrsugen. Red på ridbanan, de vanliga övningarna. Gick hyfsat, tyckte Misty var duktig på att behålla koncentrationen trots en och annan störning runt omkring. Efter ett tag blev hon dock mer motvalls, oklart om det berodde på regnet, den vita ponnyn på banan eller om utrustning eller annat störde henne. Vi provade några jämfotaskutt här och där, avslutade med att jag var pedagogisk och därmed fick henne att trava fint ett varv på ena volten vilket jag tyckte fick räcka för stunden.

Vi promenerade ut en bit över fälten innan vi stannade och jag provade longera damen. Misty hade lite svårt att hålla benen i styr utan pep och skuttade en hel del. Efter en stund hade hon avreagerat sig så att hon kunde börja lyssna ordentligt, så vi kunde jobba också innan vi gick hemåt.

 

Försökte få till några bilder också, men Misty var sådär intresserad av att posera, antingen vandrade hon runt eller så ställde hon upp sig som en halvdöd ko.

 

Misty kändes lite loj trots två dagars vila så jag planerade för en mer måttlig tur, men hon kom i gång mer vartefter. Klampade i genom skogen och var praktiskt taget på hemväg när vi mötte Linda och Timra tillsammans med Tessan på sin nya häst Pandora. Nyfiken som jag är så slog vi följe med dem. Misty tyckte de andra gick lååångsamt, ändå dröjde det en bra stund innan hon ville gå först. Lilla Pandora 4 år skötte sig exemplariskt hela tiden.

 

Misty fick en fin fläta i pannluggen. Hon var som vanligt skeptisk till mina påhitt.