ryttarenjenny.blogg.se

När jag kom till stallet ställde jag mig och läste på tavlan i lugn och ro och funderade. Tänkte för mig själv att det var ju ett förbannat irriterande smaskande ljud... Sen tänkte jag en gång till och undrade vem som smaskade? Började titta mig omkring och hittade Timra i Mistys box där hon glatt stod och tuggade i sig vad hon nu hade hittat för matrester. Kollade stalldörren mot hagen och grinden, men de var ordentligt stängda. Hann ringa till Linda och fundera på om Timra stått inne och lyckats få upp boxdörren, innan jag såg var hon hade brutit sig genom staketet, hon hade alltså gått runt stallet och genom dörren mot gårdsplan. Så det blev lite hagfix innan jag kunde börja med Misty.

 

Misty och jag skulle ner till ridbanan med Drill Sergeant Camilla. Vi promenerade ner tillsammans, jag lyckades sitta upp från en sockerbit utan att Misty trampade runt och sen satte vi i gång. Misty var mer spänd än igår, men skötte sig ändå hyfsat. Vi försökte jobba med att få henne att skritta lugnt och sansat istället för att takta. Gick på en mindre fyrkant och gjorde halter på varje sida, och sen volter i varje hörn. 

 

Fortsatte sen med att stanna mellan sockerbitar och rygga, göra volt i ett hörn och rida en serpentin. Misty jobbade på hyfsat, emellanåt ville hon inte riktigt men hon gjorde heller inga större krumbukter. Vi fokuserade vidare på att lugna skritten.

 

Sen kom Linda med Timra och Tessan med Stato, så då blev Misty väldigt ofokuserad och vi snurrade lite planlöst medan jag försökte få kontakt med henne. Men det hade vi igen sen när alla var inne på banan, för då blev Misty lugn och skrittade fint av sig själv. Vi fortsatte övningen lite till innan vi travade över bommar. Misty slingrade sig först, men när jag hittade rätt med blicken fick vi ordning på det.

 

Pausade avsuttet en stund innan vi travade mer över bommar, med en upphöjd i mitten, och en serpentin på andra långsidan. Nu började Misty bli trött och ville inte riktigt lyfta på fötterna, så när hon gått fint över åt vardera håll avslutade vi.

 

Vi promenerade hemåt medan Linda och Tessan red vidare åt ett annat håll, så Misty blev upprörd och jag fick vara noga med att hon skulle gå ordentligt. Jobbade med det hela vägen hem eftersom hon gärna glömmer sig och klampar på när hon har så bråttom.

 

Förutom detta så blev det även mer träning med vattenslangen. Det är mycket lättare när man är två kan jag konstatera. Men Misty gör faktiskt framsteg även om de är väldigt små. Idag kunde Camilla strila vatten på hennes framben, men framförallt så kunde Misty stå stilla mycket längre stunder i taget innan hon fladdrade runt.