ryttarenjenny.blogg.se

Misty fick komma ut på en kort tur idag. Vi spanade på fåren, som var snälla och inte ett dugg läskiga den här gången. I skogen blev vi attackerade av ettriga flugor, så Misty blev frustrerad. Det gick i alla fall över snabbt när vi kom ut på öppen mark igen.

Nu har jag premiärat på Lille Skutt, Ladys treåriga avkomma. Han är inriden, kom hem för drygt en månad sen, kastrerades och har sen bara gått på bete. Det gick bra, han var lite vinglig men snäll när vi skrittade runt, däremot åkte jag av när jag bad om mer tempo. Men repeterar man bara framåtdrivningen blir det nog bra. Camilla tog några kort som ni får se senare, en liten filmsnutt fick jag direkt.

 

 

Såklart blev det även ett par fölbilder och kli i örat på Lady.

 

Veckan har fortskridit med sårvård och promenader. Igår tog vi istället en dust med transporten. Började med att jobba löst på volten, en genomgång av basic kommandon så att vi var på samma sida. Sen gick vi in i transporten och stod en stund. Fortsatte med att skicka in henne själv, inga problem. Och ny övning för dagen, stå kvar stilla medan jag gick runt henne och rörde mig bak på rampen. Lite nervöst först, men det gick över. Avslutade med att stå tillsammans inne en stund till. Eftersom den här transporten inte har bom, utan kedja, och inte är världens stabilaste, så finns det verkligen ingen möjlighet att fuska och stänga till innan Misty är helt lugn, så att jag kan lita på att hon står stilla medan jag grejar med luckan.

 

Efteråt blev det första täckespåtagningen efter olyckan. Misty har effektivt tränat sig själv till att stå alldeles stilla i alla fall... Hon såg lite olycklig ut men rörde inte en fena. Man kan ju diskutera täckets vara eller inte vara, i natt när jag vaknade av ösregnet mot fönsterblecket kändes det hur som helst som rätt val för dagen.

 

Min lilla hamster, underläppen strax före mungipan ser man är svullen fortfarande.

Igår tog vi en liten promenad, och sen spolade jag ur munnen på Misty. Det var lite meckigt innan jag hade rätt redskap och började få in tekniken. Först hällde jag bara vatten ur flaska för att skölja ur och se, men det kändes som om det behövde spolas lite mer ordentligt då det verkar fastna en del mat i såret i läppen. Provade vattenslangen, men det blev för klumpigt. Misty hade inget emot att flappa runt med läpparna i vattenstrålen, men att sikta in i munnen gick mindre bra. Men Linda hade en liten plastspruta i sina gömmor, och med den gick det bättre. Misty var skeptisk först, men med lite övertalning gick det. Såren ser ändå bra ut, aningen svullet ännu och hon ligger normalt i temp och är pigg. Vill att svullnaden ska gå ner innan jag rider, det får ju bli bettlöst på sidepullet men det ger ju ändå ett visst tryck på kinden så det känns onödigt att göra det för tidigt.

Stackars ponny var med om nåt traumatiskt igår. Vi hade longerat och pysslat och var alldeles klara, jag skulle bara sätta på täcket och släppa ut henne igen. Hon ville inte alls ha täcke på sig och högg i luften, vilket hon kan göra ibland och jag inte brukar bry mig om. Men så skulle hon bita tag i täcket och fick in bogspännet i munnen så hon fastnade och fick panik. Som tur var stannade hon när hon backat ut på stallplan så jag fick ta loss henne. Det blödde ur munnen, men det visade sig vara ytliga sår, Linda fick hjälpa mig att kolla ordentligt. Hon är skinnflådd på lanerna, har ett litet jack i läppen och så har hon skrubbsår där hon slagit i huvudet i taket och rumpan i dörren. Vi var båda ganska skakiga så Linda fick lugna ner oss, och det blev inget täcke för Misty när hon gick ut.

 

Hon hade svullnat upp till kvällen när Linda kollade henne, men det är inte så konstigt. Det såg bra ut imorse och även tempen. Misty har varit jätteduktig med att låta sig kollas och tempas, bortsett från att hon ville klia svansen samtidigt.

Idag har Misty fått på sig en ny framsko. Jag var inte närvarande, men jag har inte hört några felrapporter och det satt på en sko när jag kom ut, så jag antar att det gick bra. Bakfötterna får vara oskodda för stunden.

 

Vi långtyglade en kortis. Misty var lite nonchalant till en början, men skärpte till sig sen. Jobbade mest på rakt spår med öppna och skänkelvikning. Dessutom gick vi ner till dammen och tittade på kanoter.

 

En liten skogstur blev det. Misty blir öm i framhoven med tappsko på grus så möjligheterna var begränsade. Myggen gillade vårt vägval i alla fall, så det var inte helt lätt att slappna av och njuta. Vi mötte den lilla vita ponnyn och större kompanjon från grannstallet så Misty blev aningen spänd och då passade en pinne på att attackera henne. Dvs hon trampade på den för att hon inte såg sig för... Senare lyckades hon även hoppa jämfota i en lerpöl istället för att kliva över den som hon trodde att hon skulle göra.

 

Vi har promenerat lite till, och fler tappskor. Idag blev det lite mental träning för Misty då vi mötte Timra och Linda, som varit ute, precis när vi lämnade stallplan. Inte helt okej att gå i väg själv då tyckte Misty, men hon glömde det efter en stund.

Vi har inte riktigt flyt just nu. Misty har en tappsko på ena fram och vår hovslagare är sjuk så vi får se hur det går med det. Undviker nog att ta ut nån annan så länge det inte är panik med tanke på att hon inte är helt bekväm och verkar trivas hyfsat med den här. Hennes små blessyrer har i alla fall läkt fint, alltid nåt.

 

Idag tog vi en promenad och sedan tränade vi med transporten. Hon gick rakt in hela tiden, ingen tvekan alls. Försökte stå inne lite längre och det gick bra, först lyckades hon backa ur på eget bevåg men sen var jag mer alert och hann före med kommandot innan hon tröttnat. Kollade inte hur länge vi stod, men kanske några minuter åt gången. Sen prövade jag stå kvar på rampen medan hon gick in, och det var inte heller några problem. Det enda är att hon inte går riktigt ända fram, fötterna är på insidan men rumpan sticker ut för mycket om man skulle försöka stänga i det läget.

 

 

De fick gå ut på en ny del av betet idag också, tycker de börjat verka hungriga och det är inte jättemycket gräs i skogsdelen där de gått nu. Ingen action den här gången heller, bara stora tefatsögon och glupska käftar.

 

Stackars Misty, det var alldeles synd om henne igår. Hon hade fått på sig grimma med flugpannband dagen innan, och nu hade hon fått ett skav av den. Dessutom hade hon sparkat sig på ena frambenet. Inga allvarliga saker men hon såg ynklig ut. Vi skrittade en kort runda i alla fall och Misty såg många troll.

 

Vi har legat lågt igen, men idag blev det en skön ridtur av måttligt slag. Vi hade några jobbiga flygande förföljare, men i övrigt gick allting som på räls, Misty var på gott humör och vi var nästan helt överens om vart vi skulle.

 

Storebror

 

Det blev ett par dagar vila nu, inte helt planerat men så kan det vara. Jag var spänd på att se hur Misty skulle vara idag, såhär första gången jag tar henne från de andra hästarna sen de gick ut på betet. Förra året fick hon ett återfall i sin separationsångest som varade några dagar, och även på hösten när vi tog in dem blev hon lite orolig första gångerna. Men det visade sig att det inte var några problem. I stallet märktes ingenting, när vi skulle gå i väg från gården slingrade hon sig en aning men knappast mer än hon kan göra en vanlig dålig dag.

 

Vi körde ett basic pass med arbete på lång tygel. Ganska lång framskrittning med bara krav på riktning och tempo, sen jobbade vi med halter och volter. På hemvägen utnyttjade jag den extra framåtbjudningen till tempoväxlingar i skritten. Inte så höga krav, så vi uppfyllde dem lätt.

 

Umgicks i hagen efteråt, jag skulle fylla vatten och passade på att gå ett varv och se att allt såg bra ut. I sommar är vi tre som delar på passen, och man ger själv kraft till sin häst om det behövs, så det är bara att fylla vatten och kolla att alla hästarna lever.

 

Idag blev det ingen aktivitet för Misty, utan Tessan och jag flyttade över vattenbaljor, saltstenar, aggregat till sommarhagen, samt stängde av en hage till Timra. Precis när vi är klara smsar Linda och tycker att Timra kanske kan gå med de andra i alla fall... Vi blev lagom roade. Men vi släppte hur som helst hästarna, det gick lugnt till och de stod mest och åt, travade en liten runda emellanåt. Det blir inte så spännande betessläpp med hästar som känner varandra och mest är intresserade av maten. Det är i alla fall skönt att det är gjort. Nu är det bara att fixa resten av staketen tills de ätit upp i den första hagen.

Hästarna fick gå över i provisoriska gräshagar en stund först medan jag pysslade runt. Betessläppet blir imorgon, men Timra kommer fortfarande gå själv.

 

Sen blev det en ridtur. Travade en bit på fältet, klättrade över ett dike med vatten, spanade på Lady och gänget på håll. Passerade några läskiga bikupor, Misty ville inte först men jag övertalade henne. Red runt en gård med islandshästar och blev utskällda av en liten hund. Misty fick komplimanger om hur fin hon var. Fick kommentarer om vilken långtur vi red (vet inte om jag tycker ca 1,5 mil är jättelångt faktiskt) och att Misty måste vara stabil eftersom jag red barbacka...

 

Bikuporna gick bra på hemvägen, däremot blev Misty riktigt irriterad över att hon inte fick gå på vägen. Det är en sträcka på kanske 50 m vi inte får rida på så vi gick i kanten mellan vägen och åkern, vilket Misty inte hade några åsikter om på utvägen. Sen hade hon småbråttom på hemvägen. Gick längs landsvägen. Höll på att krocka med en cyklist i kurvan med noll sikt, den vinglade omkring mitt på vägen och det gjorde tyvärr vi också eftersom Misty såg en hästätande vedhög. Men alla inblandade fann sig snabbt.