Separationsångest
Misty var mäkta upprörd när jag tog in henne själv första gången efter att vi släppt dem i sommarhagen. Hon stod och frustade och stampade på gången. Gjorde det jag hade tänkt och sen longerade jag. Det kändes inte som läge för en ridtur kan man väl säga... Skippade bettet den här gången också.
I longeringen började med att hon skulle flytta sig runt mig på minivolten för att göra det enkelt för henne och bara få henne att fokusera på uppgiften. Sen fick hon gradvis gå ut på en större volt, fortfarande med uppgiften att fokusera och hålla en rund volt. Emellanåt glömde hon av sig, och hon var spänd hela tiden, men hon gjorde ändå som jag bad henne.
Spenderade ens tund i hagen sen medan jag väntade på Linda. Misty har hittat ett träd som är jättebra att klia sig på, så hon stod där och åmade sig och flaxade med mulen. Inte undra på att manen ser tufsig ut och hon är inkletad i kåda.
Kommentarer
Trackback
