ryttarenjenny.blogg.se

Vi red ut själva den här gången. Raketponnyn var tillbaka, men inte värre än att hon lyssnade fastän hon låg på en del, så det kan jag leva med. Det var i alla fall en riktigt härlig tur och skönt att komma i gång igen efter juluppehållet. Vi fick in en del trav på skogsvägarna och stubbåkrar så Misty fick pysa ur sig lite energi också.

 

Kan även skvallra om att Linda och Merita har nya medryttare på g, Merita snor tjejen som red Misty ett tag här före jul innan Misty skrämde upp henne. Håller tummarna för att hon passar bättre ihop med Consta, för det är en trevlig och ordentlig tjej som gärna får vara kvar i stallet. 

Snö, solsken och pigg ponny!

 

Merita hade, precis som förra gången vi skulle rida ihop, beställt regn och rusk åt oss. Hästarna var sådär imponerade när vi släpade ut dem på ridtur, men de blev på bättre humör när de kom i gång. Det blev mest lugn trav på grusväg, Misty skötte sig bra även om hon blev lite sur när jag bad henne gå bakom Consta en bit istället för bredvid. Merita och Consta hade lite problem med sina barfootaboots som inte ville sitta ordentligt så vi fick stanna och rätta till dem.

Vi tog en lagom tur, först lugn trav på grusväg, sen genom skogen och hem. Misty travade på fint, aningen slingrig pga all energi bara. I skogen kom ångloket fram, hon tyckte det skulle gå alldeles utmärkt att springa fortfort där, men vi tog oss i genom och sen gick det bättre när vi kunde fortsätta trava.

Nu fick Misty stå först på schemat istället för sist, och jag bestämde att vi skulle ha det mysigt och därmed basta. Det blev en barbackatur, vår vanliga väg fast i dagsljus och kombinerad med en annan väg för en lite längre tur. Vi hade det faktiskt trevligt, fick påminna henne litegrann om vilken förträfflig gångart skritt är, men ingen av oss bråkade.

 

Under veckan har medryttaren varit ute totalt två gånger, andra gången red de tillsammans med Louise och Beda. Fick kommentaren att Misty var mycket piggare än Beda...nähä, skulle Misty?! Tror inte vi har några andra pigga hästar i stallet faktiskt, i jämförelse med pigg-Misty. Det verkar gå bra i alla fall, och även om jag varit högst skeptisk innan så är det faktiskt rätt skönt att ha hjälp nu när jag har fullt upp hemma. Men det känns jättekonstigt de dagarna jag inte ska ut ändå.

En sån dag då man kanske borde insett sina begränsningar och stannat hemma i soffan. Men hur som helst blev häst motionerad och hela flocken omhändertagen med visitation, nytt vatten och ny höbal så jag får vara nöjd med det och strunta i att vi tjafsade hela hemvägen på ridturen.

Det var en spännande morgon. I kalendern hade jag noterat hovslagaren vid 9.30, men i stallet hade jag skrivit upp 10.30. Dessutom smsade han och sa att han var sen, så jag gav upp tanken på att hålla reda på när han skulle komma och mockade hage tills han dök upp istället för att rida först som jag eventuellt skulle gjort annars.

 

Misty fick på sig snösulor och brodd nu. Det är alltid samma klurande på om det faktiskt är dags att få på dem, men det är ju så att det garanterat kommer snö och vinter om man struntar i det. Hon skötte sig åtminsting bra, ett par gånger ryckte hon i onödan men Ove verkar tycka det går bra ändå och säger stt hon är snäll.

 

Efteråt red vi ner till banan tillsammans med Linda och Timra. Banan var väldigt blöt, men den känns faktiskt inte lika tung som tidigare år. Jobbade med volter, övergångar och halter, mestadels gick det riktigt bra. Vissa övergångar blev onödigt stretiga, men man kan ju inte alltid vara perfekt.

Tog en tur med blandad terräng och vanliga vägar. Misty höll den trevliga känslan från dagen innan så vi hade riktigt trevligt, trots ett litet missförstånd då Misty råkade tippa av mig. Vi skulle gå genom skogen och jag funderade på bästa vägval, medan Misty hörde ett monster prassla i buskarna varpå vi råkade skiljas åt. För en gångs skull travade Misty i väg, och jag hann bli lite orolig innan jag så att hon stannat precis utom synhåll och hon snällt kom när jag lockade. Så vi fortsatte vår tur utan ytterligare fadäser, om man inte räknar att vi råkade gå mer genom ett träd än runt då, men det är ju petitesser.

Misty kändes riktigt fin, vi var överens om en långsam trav i rund och fin form. Skritten var lite svårare, fick jobba på med att korta upp några steg och försiktigt länga ut, och upprepa, men det funkade å andra sidan bra. Hon blev lite störd av att det sköts massor i skogen åt ena hållet, och vi passerade en kohage, så då blev det lite svårt. 

 

Körde även en kort transportträning, vilket troligtvis är den sista för säsongen, då vi inte ska slita på mattan med broddar. Misty står hyfsat lugnt med luckan stängd bara överluckan och skötardörren är öppna.

Tog en skrittur barbacka, stjärnklart och kallt så riktigt mysigt. Misty såg troll lite här och där, så hon var kanske inte helt avslappnad.

Vi hade sällskap igen, jag börjar bli bortskämd med det nu. Camilla kom på besök och lånade Consta, vi tog en lagom tur plus en stubbgalopp. Misty fick jobba lite smått på grusvägen istället för att kliva på, för att Consta med sina ömma fötter skulle hänga med. På stubben blev det väl i och för sig mer jämfotaskutt fram skutt än riktig galopp, men nära nog. Hon är ju i alla fall reglerbar och lyssnar bra, även om energin måste ta vägen nånstans. 

Jag hade bokat in att rida med Merita. När vi kom till stallet hade hon glömt sin pannlampa och diskussion om vart vi skulle rida uppstod, då Merita inte är så mycket för att rida ut i mörker, så jag passade på att retas lite. Hon kom med några (i mina ögon ganska lama) argument mot, som jag viftade undan (med mina mycket träffsäkra och väl underbyggda argument för), varpå Merita fick en lätt desperat ton och jag tyckte okej då, vi rider till banan. Tur stt inte jag är mörkrädd nuförtiden.

 

Misty var en snäll och samarbetsvillig häst som jobbade på. Började med volter och fortsatte med övergångar och halter och det gick riktigt bra. När hon började bli trött fick jag den där känslan av att hon funderade på att parkera sig i ett hörn och vägra röra på sig, så det var väl en miss från min sida att inte känna av henne bättre där, men med skrittpaus kunde vi avsluta med att trava av snyggt utan protester. Misty fick gott om beröm av Merita för att hon såg så trevlig ut, det känns ju alltid bra. 

 

Inte hittade vi några monster i mörkret heller, fastän Misty gjorde sitt bästa för att spana efter dem åt Merita.

Vi började med en kort lastträning, Misty var lite fundersam först, men sen gick hon snällt in. Kändes inte riktigt helt avslappnat, men hon fick stå med stängd lucka en stund och sen backa ut och gå på en gång till. 

 

Misty såg lätt skeptisk ut när hon insåg att det var jag som skulle rida, men hon kändes jättefin. Vi fick sällskap, en tjej skulle provrida Timra, Linda lånade Beda och hunden Nori var förstås med. Red till den stora ridbanan och Misty fick gå ett ganska lätt pass med lösgörande, och två skutt på ca 50 cm. Inget galopparbete, ville inte riskera den fina känslan. Beröm fick hon också, av tjejen som provade Timra. Hon tittade på mig som en fågelholk när jag sa att Misty är ett varmblod, men jag kan ju hålla med om att Misty inte riktigt har travarlooken faktiskt. I alla fall inte när nån sitter och bestämmer att hon inte får dra i väg hur som helst, annars ser man ju det definitivt där.

Nu är det flera dagar sen jag red min egen häst, och det känns jättekonstigt. Vi hade en tjej ute på torsdagkväll för att provrida, jag lånade Consta och så skrittade vi ut en sväng i mörkret. Misty var småpigg och tjejen var nog lite nervös i början, men efter en stund lugnade de ner sig. Tyckte det gick bra, tjejen var trevlig och de verkade komma överens. 

 

Själv har jag bara ridit Misty på länge nu, så det var ju aningen annorlunda att sitta på en annan häst. Consta har en tendens att frysa fast när hon ser nåt läskigt, och hon är ganska ovan vid uteritter så det händer då och då. Men jag tror hon börjar märka att jag är rätt envis med att hon ska gå fram faktiskt.

 

Eftersom det var redigt mörkt bokade vi en en ridtur till på lördagen, i dagsljus. Vi tog samma runda, jag lånade åter Consta, men den här gången kunde vi trava (och i Constas och mitt fall även galoppera) mestadels. Misty låg på en del, men var inte jättehemsk, och Emily verkade inte avskräckt. Ett mindre sidoskutt fick hon också känna på, men det var inga problem.

 

Efter ridturen visade jag hur jag jobbat med Misty från marken inne på volten, enklare kontaktövningar typ gå med lös häst, häst stannar och går som människa vill och Emily fick testa lite. Misty var väl inte jätteentusiastisk, men det lär ge sig med övning. Tycker det är bra om de lär känna varandra även från backen, men Emily får bestämma själv hur mycket hon vill hålla på med det.

 

Misty fick också gå in en stund i transporten, eftersom Timra stod och förde liv i stallet var hon oroligare än vanligt, men annars skötte hon sig bra.

 

Hur som helst, som avslutning på detta gigantoinlägg kan jag meddela att vi nu har en medryttare, så nu får vi se hur det går. Hon ska inte rida nåt kommande veckan pga andra viktiga göromål (oklart om de verkligen är viktigare än Misty?!) men sen är tanken att hon ska ta nån dag i veckan i alla fall.

Idag kändes det mycket bättre än sist. Skulle egentligen haft en provridning till, men den blev avbokad så jag red själv istället. Med lite bestämd korrigering av mig själv visualiserade jag fram lite lugn och ro, samt att jag påminde mig själv hela tiden om stt inte sitta och trixa utan bara ge Misty en tydlig uppgift och en stabil ram och sen bara vänta ut henne. Strategin funkade över förväntan och vi hade en trevlig tur utan tjafs trots pigg ponny. Det kanske inte såg så vackert ut innan vi kommit till ro, men så får det vara, det funkade ju.

På söndagen for vi runt som galningar på bygdens grusvägar, jag orkade inte diskutera tempo med Misty så. Bortsett från att hon inte ville skritta överhuvudtaget hade vi rätt kul, men lite tröttsamt på hemvägen när förnuftig matte vill varva ner och skritta av. Tråkmåns tyckte Misty. 

 

Även måndagen var jag ur form och den här gången blev det svårare, för Misty var fortfarande inte så intresserad av att skritta, medan jag tyckte att det kunde vara en bra idé. Satt av och promenerade en bit när vi körde fast i diskussionen. Det är svårt ibland med en häst som läser av en så bra, när man själv är stressad och det smittar av sig, men förhoppningsvis är vi tillbaka på banan snart igen.

Efter att Misty skrämt bort vår första medryttarkandidat fick jag äran att motionera henne istället. Linda, Timra och Nori hängde med och Misty var en så lugn och snäll liten ponny så.

 

Då vi släppt ut dem igen körde Misty ett eget motionspass i hagen, gick och vallade på alla de andra så jag misstänker att hon tyckte att hon varit ifrån hagen för länge. De andra kan ju få för sig att de själva kan få bestämma i vilken ordning saker och ting ska göras.

Misty verkade nöjd och utvilad, så hon uppskattade väl flytten till vinterhagen. Vi tog en kortare tur med mestadels lugn trav, Misty var någorlunda lagom tempererad, taggade såklart till mer på hemvägen. Hon tyckte nog det gick rätt bra den här gången, jag var ju upptagen med att hålla koll på vägen i mörkret så hon fick faktiskt bestämma mer än vanligt.