ryttarenjenny.blogg.se

Fredagen började med att vi åkte ut och ställde fram transporten och provade lasta några gånger. Som mest stängde vi bommen bakom, då var hon nervös och trampade runt en del men ändå gansa lugn, utöver det var hon avslappnad. Veterinären var även ut och tittade på henne för att utfärda ett hälsointyg som man ska ha när man kör mellan Åland och Sverige. Vår förmiddag blev lite långdragen och det kändes som om Misty tyckte att hon kunde det här med att traska på och av transporten utan att åka. Vi hade bestämt oss för att ta en paus och återkomma för lite åkövningar senare på eftermiddagen när min systers kille Daniel kläckte den ondskefulla planen att vi skulle "träningsåka" till hamnen i lagom tid för båten, och väl där bestämma om vi skulle köra ombord eller inte. 

 

På eftermiddagen ställde vi upp transporten, packade grejerna utifall att, hämtade hästen och knallade på transporten. Stängde till luckorna. Hon fick ha mellanväggen på snedden och var fastbunden, hade hönät, överluckan på glänt och vädringsluckan öppen. Allt var klart då vi insåg att bromsarna på transporten frusit... Så det blev en stund av att köra fram, backa, dunka på fälgar, tills de lossnade. De minutrarna var lite lagom nervösa för oss alla, man vill ju inte gärna att allt ska hänga på en sån detalj.

 

Till slut rullade vi i alla fall i väg, Daniel körde ekipaget och jag körde efter i min bil. Det såg lugnt och fint ut hela vägen till hamnen. Väl där stannade vi och kollade Misty. Bortsett från att hon lyckats rycka av grimskaftet och var sjöblöt av svett såg det ganska lugnt ut, så vi beslöt oss för att ta ombord henne. Vi fällde överluckan då så att hon skulle få lite mer luft. Hon var lite orolig när släpet stod stilla i hamnen.

 

Väl på båten öppnade vi även skötardörren och erbjöd henne vatten som hon drack lite av och sprätte ner oss med resten. Vi satt kvar nere på bildäck så länge vi fick innan vi gick upp till cafét en stund. Sen bad vi om att få  gå tillbaka ner och titta till henne. Då stod hon lugnt och bara tittade lite omkring sig, men vi stannade ändå kvar tills båten var i hamn. Där blev det viss förvirring då Daniel fick försöka reda ut om det var nån tull som ville titta på henne, och då stod hon och stampade en del i släpet under tiden.

 

När vi väl fått reda på att det inte fanns nån tull att prata med kunde vi åka vidare. Hon fick ha överluckan öppen resten av vägen, men det verkade gå bra även när bussar och lastbilar körde förbi. Emellanåt tittade hon sig omkring men annars stod hon lugnt. Hela resan från lastning tog ungefär 6 timmar. Framme vid stallet gnäggade hon och blev väldigt glad när hon äntligen fick svar av Blossom, som stod i en box och väntade.

 

Vi lastade av lugnt och stilla och ställde henne i boxen bredvid Blossom. Inte ett pip från nån av dem, de bara luktade lite på varandra och började äta. Så det var bara att plocka i ordning för natten och säga god natt! Allt som allt gick hela resan mycket bra och långt över förväntan. Misty var lite medtagen av att ha åkt så länge, men vid gott mod.