Bus!

Lady var busig när jag skulle hämta henne i hagen. Det betyder att hon måste springa ett varv innan jag får ta henne. Det tar typ en minut extra och hon kommer fram snällt när hon är klar, så det gör mig inte så mycket. Hon har förut haft perioder när hon faktisk varit riktigt svår att få tag på, men nu är det aldrig så.
 
Vi pulsade genom snön upp till Stora Kil, lite jobbigt men man kan ju inte bara gå där det är plogat heller, det blir ju jättetråkigt. Det blir ju faktiskt dessutom väldigt mycket lättare om man går i åkerkanten som instruerat istället för att försöka snedda ut över en plöjd åker... Det krävdes några försök innan Lady kom på det.
 
Hade lite svårt att bestämma mig vart vi skulle, men det fick bli skritt på vägen bort till Fiby vägskäl, och sen lite trav och galopp ditåt. Lady var supertaggad och jag fick vara bestämd för att kunna hålla tänkt tempo... På tillbakavägen fick hon dra på lite ändå. Vi hade nog lika kul båda två! 
 
Skrittade hem längs vägen. Det är lömskt nu när det är snö, man hör inte bilarna förrän de är precis bakom. En undrar jag hur länge den krupit fram bakom oss innan jag märkte den, Lady gick och tittade på annat så hon sa inget och jag kan inte se bakåt hela tiden. Men alla tog det lugnt och försiktigt idag och ingen verkade irriterad fast vi stoppade upp lite.
 
När jag släppte ut henne igen kände jag för att busa till det lite, så jag provade springa runt med dem i hagen. Först såg de bara förskräckta ut, men sen drog Lady i gång, och Grezna hängde på Lady. Bönan stod och tittade på oss som om vi allihopa var dumma i huvudet...
 
Testade även att sikta in mig på dem en och en. Lady busade när jag busade, och var lugn när jag var lugn, som väntat. Grezna stod bara och såg olycklig ut, jag var inte alls en lämplig lekkamrat. Bönan tyckte fortfarande att jag var dum i huvudet, men om jag bad henne flytta sig med minsta signal, flyttade hon sig exakt så mycket som jag bad om, varken mer eller mindre.
 
Lady är den som är mest energisk av dessa, leker ofta själv i hagen om ingen annan är med. Hon är dessutom den som känner mig bäst. Det svåra med henne är att hon gärna drar i väg en bra bit, så man borde ha ett lite mindre område om man inte ska behöva springa sig fördärvad... Hon är den som är minst arbetad från marken om man tänker på longering och tömkröning och sådant. Bönan och Lady har gemensamt att de är känsliga på ett helt annat sätt än Grezna, vilket är genomgående i all hantering och ridning.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0